Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Brate: Tkor(s)hughle. 105
Frøiaryp (1347), Fröaridh (1394), Fröyarydh (1438), nu
Fröryd, Fröderyd Sm., vars äldsta form är Frøsryd SD. III,
504 (1321), m. fl., men Noreen, Tiveden ocli tibast s.
276 ff. i Svenska landsmålen 1911 har hävdat, att fsv.
Frø- dels utvecklat sig ur nyssnämnda gen. Frø(i)a(r)- vid
sidan av Frøs- eller en urgammal svag gen., dels ur gen.
*Frøiu-j för vilken utveckling enligt benägen upplysning
Noreen hänvisar till Aschwed. Gram. § 154, C, 1, a, dels
ur ord med helt annan betydelse. Det förefaller ock, som
om Frøwi kunde förklaras ur *Frøiu wi genom förbindelsens
övergång från sammanställning till sammansättning, varvid
levis på andra stavelsen i *Frøiu- Överginge till levissimus
och -u bortfölle efter föregående vokal i likhet med exemplen
i Noreen, Aschwed. Gr. § 154, I, A, jfr A. Kock, Skand.
Archiv I, 40 f. Då gen. Frøia(r)- synes vara en ung bi-
form till gen. Frøs- och den svaga böjningen icke är upp-
visad i norden, är kanske gen. av gudanamnet Frej icke att
räkna med som upphov till Frø- i ortnamn utan huvudsak-
ligen gen. *Frøiu- av gudinnenamnet Freja, men även stam-
formen av gudanamnet Frej skulle giva Frø-, om den komme
som första led av ortnamn, och även i det fallet skulle man
alltså av namnets utseende enhart icke kunna avgöra, om
dess första led härrörde från Frej eller Freja.
I likhet med Lundgren, se ovan s. 104, vågar jag icke
antaga, att gudanamn som första led av ortnamn alltid stå
i gen., om ock så må gemenligen vara fallet. Lundgren
anför åtskilliga fall, som synas innehålla gudanamnets stam-
form som första led: Thorlundum SD. III, 557 (1322) i
Torshälla sn, Thorlunda SRP. n. 804 (1368) i Ripsa sn,
Söderml., SRP. n. 2168 (1385) i Munktorp sn, Västml.,
SRP. n. 1952 (1383) i Borg och Löt sn, Österg., vilka
svårligen kunna hava annan upprinnelse än de många av
Lundgren anförda Thorslunda. Då Lundgren anser Thor-
lunda i Ripsa icke vara sammansatt med gudanamnet Tor,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
