- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Tjugonionde Bandet. Ny följd. Tjugofemre Bandet. 1913 /
107

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Brate: Thor(s)hughle. 107
skrift) Hågelby, Botkyrka sn, Södm., varemot svag form eller
gen. plur. (?) visar sig äldre i ortn. Hughlustum SD. V, 688
(1347), Huglœstum SRP. n. 251 (1356), Huglastum n. 385
(1358), Hughulstom SD.ns I, 332 (1404), Hugilsfhum SD.nsII,
8 (1408) Hugelsta, Kloster sn, Södml., där 1400-talets former
alltså uppstått ur 1300-talets. Ordet ingår väl ock med
säkerhet i ortn. Eogla, Kumla sn, Yästml. och Hugle Öster-
Yåla sn, Yästml., som enligt J. Nordlander skrives Hugla i
räkenskaper af år 1583. Möjligen ingår det som senare led
i åtskilliga ortnamn, vilka jag icke skall anföra, då i dem
ordet icke med säkerhet kan påvisas.
Att en kulle sålunda är uppkallad efter guden Tor,
kan icke gärna hava annan orsak än att kullen varit platsen
för dyrkan af Tor.
Åtskilliga motstycken till namnet Thor(s)hughle anföras
av J. Grimm, Germ. Myth. 3 Aufl. s. 115 och anses som
minnen av Donars 1. Tors dyrkan: Allbekant är Bonners-
berg i Rhenpfalz mellan Worms, Kaiserslautern o. Kreuz-
nach, ett annat Thuneresberg ligger i Westfalen vid Diemel
nära Wartburg, nämnes älst i en urk. år 1100; i medel-
tiden fortfor där ett ting (Yolksgericht), som ursprl. säkert
var anknutet till ställets helighet. I närheten står en helig
ek, dit ännu bygdens befolkning högtidligt vallfärdar, liksom
en ”robur Jovis’7 (Yita Bonifacii) ej långt från ett Wuode-
nesberg. Grimm anför också Thors klint i Ögl., Thorsborg
på Gotti. M. Lundgren, Språkliga intyg om hednisk guda-
tro i Sverige s. 58 if. anför: i Uppl. Torshäll, berg, Yiksta sn; i
När. Torshögen Hardemo sn, Torsbachen Mellösa sn; i Yärml.
Torsberget Ö. Ullerud; i Dalsl. Torsberg, Ödeborg sn; i Yg.
Torsberg Undenäs, Torsborg Saleby sn; i Ög. Tors berg, Tors
hlint, Kvillinge sn, Thorberghum SD. Y, 348 (1344), troligen
liksom ThorbergJiom SD.ns II, 131 Torfr)berga i Skeda sn,
Ögl.; i Sm. Thorsaas (1335) Y. Torsås, (1403) Ö. Torsås,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:26:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1913/0115.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free