Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
118 Brate: Wrindawi.
om hämnarens födelse uttalas av Rostiophus Phinnicus, i
vilken Bugge, Stud. I, 139 igenkänt jätten isl. Hrosspjófr,
som i Hyndl. 32 nämnes som frände till spåkvinnan Heiftr,
varemot spådomen i Yegtamskv. uttalas av en vala. Någon
son av Gärd omtalas icke i Skirn., men sonen af Rinda
heter hos Saxo Bous.
Det synes då icke heller tvivelaktigt, att gudinnenam-
net Rind verkligen funnits i Saxos källa och icke felaktigt
tillkommit i stället för Gärd, såsom kunde synas tänkbart,
då namnet Ger&r blott Skirn. 19, 3 förekommer i själva
dikten. Att i berättelsen om Yrind trolldom av ålder före-
kommit, visar: ”seid Yggr til Rindar” hos Kormak, se ovan
s. 114 not 1.
På att samma sagomotiv berättas om skilda personlig-
heter, finnas åtskilliga exempel, och här må särskilt fram-
hållas, vad A. Olrik, Sakses Oldhist. s. 27 if. påpekat, att
i Sturlaugs saga ins starfsama, vars äldsta handskr. är från
c. 1400 och som ock innehåller andra uppträden ur äldre
sagor, Odens frieri till Rind, ungefär som Saxo berättar det,
finnes överfört på Franmar, som friar till konung Yngvars
dotter i Aldeigjuborg. Då Saxo säkerligen icke är källa
till denna saga, är detta motivs förekomst i densamma ett
bevis för möjligheten, att en dylik saga även funnits om
Oden och Rind och utgjort Saxos källa. Att denna saga i
sin ordning härrört från en dikt, som delvis visat stor över-
ensstämmelse med Skirnismål, synes mig på grund av vad
ovan anförts sannolikt.
Att från den ovan föreslagna härledningen av namnet
Yrind leda sig till gudinnans natur vore ganska vanskligt;
det må blott tillses, att etymologien icke strider med vad
annars kan utrönas om denna gudinna.
Av Eddan och Saxo lära vi, att hon är Odens älskade
och moder till Vdli ’den lille vanen’, varav kan förmodas,
att hon själv tillhört vanerna. Denna förmodan stödes av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
