Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lindroth: Anmälan. 213
tecknat. Men nr de andra ordböckerna hade förf. nog kunnat
överta en del, vars saknad nu framstår som en liten oegentlighet.
Särskilt synes han ha tagit väl liten notis om det nya materialet
hos Hægstad och Torp (1906—1909; i vad mån denna ordbok
överhuvud beaktats jfr nedan).. bamla, v., och gás-bjúgr3 båda ur
Bðsasaga, saknas t. ex. därför, likaså get-fé från Fornaldarspgur
(visserligen har Fritzner i st. f. översättning blott ett frågetecken,
och också H.-T. sätta ett sådant efter sitt tolkningsforslag), gikkr
ísl. Æf. (hos Cl.-Vigf. blott såsom nyisl.). Också borde väl, då
dekreta f. och v. (Thomas saga) tagits med, även sådana andra
romanskt-latinska lånord som deponera(n) (Thomas saga, ísl. Æî.)
fått vara med. — Att verbet maka saknas, måtte bero på ett
förbiseende.
Annars är det visst påtagligt, att förf. begagnat andra källor
än Oxfordordboken. Och i första hand har då naturligtvis Fritz-
ner2 anlitats. Åtskilliga ej hos Cl.-Vigf. förtecknade ord eller be-
tydelser hos tidigare bekanta ord ha tagits härifrån. I andra fall
spåras inflytande blott på översättningen, som då mer eller mindre
avviker från Cl.-Vigf. Förordet uppger också, att i detta avseende
ändringar vidtagits av förebildens ordalag ’wherever they seemed
to be required’. Jag har inte funnit anledning till annat än en
god tanke också här om förfls urskillning och självständiga sak-
kunskap. Men de i ett eller annat fall väntade spåren även på
denna punkt av påverkan från Hægstad-Torp ha knappast stått att
upptäcka. Ett sådant är kanske dock översättningen av abbast.
Men skulle t. ex. inga av de nya översättningar i nämnda ordbok,
som jag omnämnt i Arkiv 25, 103, ha befunnits värda beaktande?
I en elementär handbok är utan tvivel försiktighet gent
emot icke erkända nyheter en dygd. Det synes mig dock som
om de senare årens också icke-lexikaliska litteratur bragt ett eller
annat, som utan åsidosättande av nämnda krav kunnat upptas eller
åtminstone beaktas. Dit räknar jag Kocks tolkning av Rígsþulas
breiddi faåm i Ark. 24, m ff. och Finnur Jonssons översättning
av Hávamáls endrþaga såsom ’tavshed imod (til gengæld, medens
den anden taler)’ i Ark. 23, 38i.
Också böjningstabellerna från Cl.-Vigf. äro medtagna; dock
inte för de starka verben; eftersom deras böjning utföres var på
sin plats. I stället tillkommer efter Fritzner såsom ett nyttigt
plus ett vida rikligare utsättande av substantivens flexion, i alla
de fall där tvivel kan råda.
Helhetsintrycket är synnerligen gott, och den särskilt vid
en ordbok viktiga korrekturläsningen har uppenbarligen varit myc-
ket omsorgsfull. Såsom ett icke rättat tryckfel har jag dock an-
tecknat fyrirætlun (för -cetlan) under dreif,
Det rent typografiska är, liksom utstyrseln av den lilla vo-
lymen överhuvud, lika tilltalande som man är van att finna hos
engelska handböcker.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
