- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Tjugonionde Bandet. Ny följd. Tjugofemre Bandet. 1913 /
227

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Olson: Tredje svaga konjug. 227
pres. konj. w t u id d e Birgittas uppenb. IV: 99, då använd-
ningen av d d i detta fall endast kan bero därpå, att det
av skrivaren med enkel konsonant uttalade preteritum av
honom själv och andra vanligen stavades med d d .
En bekräftelse på uttalet med kort konsonant finner
man slutligen sannolikt också i rimmen s p r e d h e : te d h e Hertig
Fredrik v. 95—96 *) och b e r a d h e : o n a d h e Nya rimkrön. v.
79—80, då åtminstone i Hertig Fredrik i inljud mellan vo-
kaler ingen annan lång konsonant rimmar med kort än r r
med r 2).
Det är mycket möjligt, att området för det ifrågava-
rande uttalet med enkel konsonant i pret. f ø d h e , le d h e osv.,
perf. part. f ø d h e r , le d h e r osv., icke till alla delar täcker det,
som enligt vad ovan framställts, utmärkes av en småningom
alltmera genomförd förlängning av konsonanten i typen b o d h e
> b o d d e , f l y d h e > f l y d d e osv. Men att detta uttal dock i
stort sett tillhört samma trakter som den nämnda förläng-
ningen, framgår dels därav, att man även här finner skrifter,
som med sannolikhet kunna föras till rätt skilda trakter av
mellan-Sverige (till Östergötland troligen Birgittas uppenb.
I och III, Svenskt diplomatarium 1: 47; till det ”medel-
svenska” området enligt Hesselman Siälinna Tröst; till Stock-
holm Stockholms stads jordebok; till Nådendal i Finland den
hskr., varur det ovan s. 225 ur Gregorius anförda stället är
hämtat), dels och framför allt därav, att det delvis är
samma skrifter och samma skrivare, som ha båda de
ifrågavarande företeelserna. Det sistnämnda är fallet med
Klosterläsning, Svenska Medeltidspostillor I, Bonaventuras
*) Ett ursprungligt rim *spredde :Hedde är här osannolikt, då den
senare typen eljest icke är uppvisad före 1350, under det Fredrik säkert är
äldre till sin avfattning. — Däremot är rimmet gødhe :mødhe v. 57—58 osä-
kert, då det ursprungligen kan ha lytt *gødde :*mødde.
2) T. ex. æræ (subst.) :færræ (komp.) v. 35—6, herra :æra (subst.) v. 39
—40, herra :kæra v. 193—4 osv. — Endast skenbar är kvantitetsski]lnaden
i vætta:sœta v. 901—2, atteiiate v. 901—2, då alla dessa ord på den ifråga-
varande tiden kunnat uttalas såväl med långt som med kort i-ljud.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:26:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1913/0235.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free