Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
232 Olson: Tredje svaga konjug.
Ej fullt säkert är t y l a g i t Bidr. t. Fini. hist. utg. av
Hausen 1: 209 (1506), t ila g it ib. 1: 238 (1507), t il ä g i t ib.,
då utvecklingen här möjligen varit * th y d h e la g it > H h y d h la g it
> t y la g it etc. med bortfall av ð framför l (jfr Noreen Altschw.
gram. § 308 2 b).
I någon mån osäkert är f o o r , f o r y d Bidr. t. Skand.
hist. utg. af Styffe 5: 25 (1504), då # här möjligen fallit
bort framför r i den bestämda formen f o d h r i t (jfr Hellquist
Filol. sällsk. i Upps. förhandl. 1891—4, s. 87, Stud. öfv.
1600-talets svenska s. 113). Jfr också lågt. v o r vid sidan
av voå.er.
Osäkert är också s a m li w k t Medeltidens Bibelarb. 2: 389
(senare hälften av 1400-t.), ehuru denna form skulle kunna
förklaras ur en utveckling: s a m liu d h o lc t > * s a m liu o k t >
s a m liu k t,
Yända vi oss till de här diskuterade verbalformerna,
kunna först nämnas de icke sällan uppträdande skrivnin-
garna utan d h av presensformer av verbet f o r m o d h a : pres.
part. f o r m o n d e s Bidr. t. Skand. hist. utg. af Styffe 5: 178
(1507), f o r m o e n d i s ib. 5: 354 (1508), fö r m o a n d e s ib. 5: 427
(1510), pres. ind. f o r m o r ib. 5: 71 (1505), samt de ur hiatus-
formerna utvecklade formerna med g h till stamkonsonant:
f fo r m o g h e r Nya källor t. Fini, medeltidshist. utg. av Grön-
blad 131 (1502), fo r m a a g e ib. 338 (1507), f o r m a a g e Bidr.
t. Skand. hist. 5: 76 (1506), fo r m o g e ib. 5: 293 (1508),
fö r m o g h e r ib. 5: 416 (1510). Dessa skrivningar äro dock
måhända icke fullt bevisande för bortfallet av d på svenskt
område, då detta från lågt. lånade ord kanske vandrat över
Danmark och därifrån medfört formerna med bortfallen kon-
sonant 1).
’) Om bortfallet av <
? mellan vokaler i da. se Torp o. Falk Da.-nor.
lydhist. 183, Lis Jacobsen Det danske rigsspr. hist. 1: 178, 194, 201, 219, 258.
Av formode har Kalkar visserligen ingen skrivning utan d, men bortfallet
av konsonanten bevisas av sammanblandningen med formue "förmå” (Kalkar
1: 670).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
