- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Tjugonionde Bandet. Ny följd. Tjugofemre Bandet. 1913 /
235

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Olson: Tredje svaga konjug. 235
ovan (s. 229) sökt framhålla. Att icke ett fullständigt
sammanfall även av presensformerna — vartill tendenser
funnos: å ena sidan t y (av ty d h a ), å andra f o r t i d h a ( a v
* fo r t i( a ) ) — kom att äga rum, sammanhänger väl därmed,
att vissa centralsvenska dialekter (jfr ovan s. 229) icke
bortkastade d h i inljud och således kommo att bibehålla
ly d h a och f l y ( a ) åtskilda. Häri låg naturligtvis ett starkt
stöd för de från äldre tid ärvda skriftformerna ly d h a , le d h a
etc., och härigenom hindrades också f l y etc. i allmänhet att
förvandlas till * fly d h a etc.
Tillägg. Även i det norska folkspråket fördubbla verb
på vokal sitt pret.-märke: t r u d d e , s p a a d d e etc. (Aasen Norsk
gram. 1899 § 221) och dylika former uppträda i senaste
tid någon gång också i det dansk-norska skriftspråket. Åt-
minstone den sist anförda faktor, som ovan antagits ha varit
verksam för böjningens förändring i sv., torde även ha spelat
en roll i norskan. I de flesta norska dialekter har & bort-
fallit mellan vokaler, varigenom verbalformer sådana som
b lö, pres. b lö r (av h lö d a ), f ö , pres. f ö r (av f ö d a ) osv. upp-
kommit (se t. ex. Aasen Norsk gram. 1899 § 33, 127, 141,
Aasen Norsk ordb. passim), former som alldeles liknade de
av gammalt konsonantlösa bo, b o r , s p a a , s p a a r etc.
Lund 1912.
Emil Olson.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:26:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1913/0243.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free