Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lindroth: Dikter om runornas namn. 259
Sami. 1867 4 :o (skriven av Ôlafur Bryûjulfsson 1760), AM 723 a
4:o (1600-taletJ samt Jon Olafssons Runologia (se ovan), alla i Kö-
penhamn. Den sista hdskr. bjuder nämligen på åtskilligt av in-
tresse utöver de båda av K. meddelade texterna.
II. Ben norska diktm.
1. |f. K. Fé vældr frænda róge.
Fødez ulfr í skóge.
Denna strof har aldrig vållat något bekymmer. RJ har
också — men i nyisländsk språkform — alldeles samma text som
de andra. Hans översättning lyder i stort sett riktigt: ’Opes dis-
cordiæ causæ inter cognatos, Pascitur lupus in sylva*. Den är icke
id e n tisk med W:s.
2. K. Ur er af eldu järne.
Opt løypr ræinn á hjarne.
Detta har till gengäld varit ett omtvistat ställe.
V. 1. AM, JE ha illu, W. ellu. K:s läsning beror således
på ett (för övrigt, såsom ock framhålles, redan av Vigfusson vid-
taget) rättelseförsök, varigenom man finge översättningen: ’Gnister
står af det glødende jærn’. K. påpekar dock själv tillvaron av ett
nyisl. úr i betydelsen ’slagg’; och sedan detta ytterligare fått stöd
genom F. Jönsson (Småst. 100) och Bugge (Därs. 106), var det
nog med rätta som denne och efter honom Wimmer läste tjr er
a f illu jam e: ’Slagg kommer af daarligt Jærn’. Men orsaken till
W:s ’forvanskning’ till ett för honom säkert mindre begripligt ord
och till hans översättning: ’Candens ferrum scintillât’? Nagot be-
lyses den redan därav, att nu RJ läser eUdu (således vad Vigf.
och K. gissat på) och att han översätter alldeles som W. Att
denne var bekant för honom, vore så gott sora självklart även om
han icke — vilket han gör — uttryckligen citerade honom. Och
i och för sig kunde då denna versrad ses som ett vittnesbörd
om att RJ blott skrivit av W. — med rättande av den norska
radens cllu till eldu. Den frågan kan dock besvaras först sedan
vårt material i detalj genomgåtts. Men W:s källa? Märk, att han
i den kommentar även han bifogar talar om ferrum ignitum, att
han om tir säger (spärrningarna äro mina): ’vu lgo notat omne quod
guttatim stillat vel scintillât’ och förklarar: ’exilientibus im purio-
ribus ejus (sc. ferri) particulis scintillæ emicant’. Redan detta
synes mig räck» till för det påståendet: W . har vid sin t e x t -
redaktion haft andra, levande sagesm än t ill h jä lp 1). Hans
definition på úr tenderar ej obetydligt just till betydelsen ’slagg’.
Föreningspunkten för denna och ’gnista’ är ungefär ’något bubb-
lande eller sprakande (som strålar ut eller väller fram)’ a). Jfr då
*) Hans iver att här som eljes skaffa sig direkta upplysningar skall
nedan belysas genom hans brevväxling (som redan för andra, besläktade
frågor anlitats av forskningen).
a) Också ur-väder hör naturligtvis hit — som man ock antagit. Yr-
väder beror på anslutning till verbet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
