- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Tjugonionde Bandet. Ny följd. Tjugofemre Bandet. 1913 /
271

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Lindroth: Dikter om runornas namn. 271
här böra ställas mindre stränga (jfr nedan), vore kanske rimmet
litna — tima möjligt.
Först bör likväl efterses, om tima inte kan vara orätt. M öj-
lig e n kan man läsa tima och här andraga d o . dial, tim, m. i be-
tydelsen ’en ijern Lighed, noget lignende Udseende. ”Han heve
ein Tim attpaa Go’faren”: han har visse Træk som minde om
hans Bedstefader’ Aasen, ’svagt Spor af, Antydning ”D’æ Teem’e
(Tim’e?) te di”’ Boss. Den centrala betydelsen synes vara ’skymt’.
Förelåge ett dithörande ord, vore innebörden kanske ironisk *)?
Men det time, m., som här skulle behövas, synes inte kunna på-
visas a). — Alltså: kanske snarast dock orent rim lima — tima.
14. Y K. Madr er moldar auke.
Mikil er græip á hauke.
Hos BJ följer denna runa först efter f såsom hos W. (och
säkerligen efter dennes föredöme; jfr däremot þrídeilurna). BJ
har icke W:s fel moldur. Diskussion av strofen här överflödig.
15. p K. Lçgr er þat er fællr 6r fialle,
foss, en gull ero nosser.
Denna läsning är bygd på JE och AM. Bj. Olsen och Bugge
(och efter dem F. Jonsson och Wimmer) stryka interpunktionen
efter falle och räkna en sats t. o. m. foss. Wimmer stryker
också pat.
Till W:s v. 2: Fost en gul eru nalli har man inte ansett sig
behöva ta någon hänsyn. Likvisst menar Ólsen, att strofen er
’forvansket’.
Det vore naturligtvis önskvärt att också här, som eljes över-
allt, få slutrim och meningsslut efter första versraden. Det är inte
tänkbart, att skalden skulle ha tillåtit sig något annat. Det låter
sig ock göra med begagnande av de två nya läsningarna.
BJ: Løgur er þad sem fellur ur fialle
Fasta eign gull er Jalle.
Brynj. Sveinsson:
Laugurin fellur ur fialle,
Faust eru giauld hia Jarle;
och denna lydelse tyck er Br. J . sig fordom ha hört och han
ger den ur minnet3). Vi se genast, att fost, d. ä. fpst, har hemul
på två håll, ty Br. S. var icke W:s förste meddelare. Därmed
1
) Då likväl svipr, m., som har alldeles samma grundbetydelse, fått
innebörden ’utseende som på något sätt röjes i ens yttre’ kunde så även ha
skett här; jfr särsk. fisl. reiðisvipr, tignarsvipr, vinganarsvipr.
3) Ty med formen inom parentes menar Boss för visso ej att förut-
sätta en sådan grundform. — Verbet vid sidan heter tim ja ’eine, have i
Sigte, kunne see (noget, som er dunkelt eller i lång Afstand)’ Aasen. Men
ett time skulle inte vara bildat till detta, utan av samma art som hugi, m.
(jfr hyggja), broti, m. (jfr brytja), biti, svidi (under förutsättning att roten
är *teim-, Him-).
*) ’Tentabo ex memoria, ut quondam videor audivisse, restituere’.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:26:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1913/0279.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free