- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Tjugonionde Bandet. Ny följd. Tjugofemre Bandet. 1913 /
273

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Lindroth: Dikter om runornas namn. 273
fr&n no. dial. (vyrter Åasen med samma betydelse). En anklang
till detta foreligger kanske hos BJ. De båda ordstammarna synas
ha rörts ihop, kanske genom da.-uorsk förmedling (urt) *).
Rimmet har berett svårighet även här. Men även om vi
fasthålla vid uttalet vïâa, behöva vi inte här stanna vid orent
rim. Ty försåvitt möjligheten — gentemot Bugge — av kort-
sta v ig t rim medges, kunna vi få rent sådant med läsningen
svïâa. Ett sådant verb upptar Ross i betydelse ’have en svidende,
brendende Fornemmelse, f. Eks. af Hunger’; det är väl en nybild-
ning till svicti, m. ’Svie, Smerte’. Har det ock funnits i (ny)isl.?
RJ säger direkt (i sin kommentar), att i är ’breve’.
I v. 2 är RJ:s Vont er ’Malum est’ en påtaglig vanställning
ntan värde.
Efct särskilt intresse knyter sig emellertid till det sätt varpå
RJ fattar ordet yr. Han återger det eget nog med alnus. Likväl
har han säkerligen inte avsett alen. GA översätter almr med
alnus. Isländarna hade låtit missleda sig av formlikheten. — Tolk-
ningen av yr som alm är lättare att förstå:
I Norge synes man ganska långt ned i tiden ha använt yr
om idegranen. Därom vittnar just denna dikt. Men därjämte be-
tydde ordet mycket tidigt ’båge’; bågar gjordes ju till stor del av
idegran 2). På Island, där detta träd inte fanns, blev ’båge’ snart
ordets enda kuranta betydelse 3). Det visa ock þrídeilurna. Men
isländaren gjorde sina bågar företrädesvis av alm — varför också
almr kunde övergå till att direkt betyda ’båge’ (t. ex. Rígsþ. 27, 7,
Helgakv. Hund. I. 17, 8) *). Alltjämt hade man dock en dunkel
kunskap om att yr betecknade ett träd: menn kalla y einn vi(t
SnE 2, 50. När nu rundikten uppenbarligen så använde ordet,
låg det således närmast att tänka på almen *).
Härtill en liten exkurs:
Också en annan identifikation av yr än med almen kan
spåras. GA tolkar ÿr så: 1. Arboris Species, P inus v el fraxinus.
2. Arcus ips<e 6). JO 145 översätter ock vår dikts yr med ’Fraxi-
nus . . Nam ex hoc fabrefiunt arcus’. I pinus ligger kanske ett
minne av ba.rrträdet, i fraxinus ha vi ju tydliga ord på, att bågen
*) Om (deras ursprungliga avgränsning jfr Kluge Et. wb.7, Falk o
Torp Et. wb.
a) Vittmesbörd t. o. m. från nutida norsk bygd anfört av Läffler i
Landsm. 1912 (= Festskr. t. Feilberg), s. 649. f
*) ybogi bos Egil i Hçfudlausn visar ej med säkerhet att yr ’taxus1
då var isländskt (ty det kan ha norsk upprinnelse); märk ÿ ’båge1 str. 15
Samma ssg i G-uctrkv. II. 18, 12 (i interpolerad strofdel) kan ej lokaliseras.
*) Så väl ock i en senare kenning om A (hos JO): uppdreginn ålmr\
uppdreginn bör översättas med ledning av: ’coniformis, spids opad, som en
Kile, kileformag’ Hald., ’tilspidset foroven1 $orkelsson III och syftar väl på
runans form (’.£).
*) Samma sammanblandning av idegran och alm har skett på tysk
botten (Läffler a. arb. 646).
•) S. 135: ’ijr, Arcus, seu Fraxinus arcus materia1
.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:26:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1913/0281.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free