- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Tjugonionde Bandet. Ny följd. Tjugofemre Bandet. 1913 /
277

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Lindroth: Dikter om runornas namn. 277
terligare lägger ett da. skår i liknande betydelse. Men vad skall
det dä bli för mening med kenningen? F. Jónsson och Wimmer
läsa skara pverrir ’der eisränder auflöser’ {slçr, f.).
Det nya materialet visar också olikhet blott vid 2: EJ har
= JO b, men BJ Skura pcRir — rent nonsens ’) - i K. B. Papp.
fol. 38, medan E. 694 har Skåra perrer. Detta M’ bevisar här
snarast gammalt ä (eljes hade hdskr. d), och även de andra käl-
lorna tala åtminstone mot n y isl. ä. Men varför kan inte skara
pverrir innehålla skari, m.? I sv. betyder detta ’det (genom på
blidväder följande frost) hårt frusna översta lagret på snön’. Be-
tydelsen är, liksom ordet självt, samnordisk; det visar spridningen
i no dial, (se Aasen). Även i nyisl. finns ordet — som Wimmer
själv påpekar — i bet. ’crnsta glacialis, Isskorpe* Hald. Dess från-
frånvaro i gamla källor är nog en tillfällighet. Men alldeles = sv.
skare har det kanske där ej varit, ty den rollen fyllde väl hjarn.
Också i Norge har (delvis) en liten betydelseskillnad mellan skare
och hjarn inträtt (se ovan s. 261 med n. 3). — Inte kan jag
bestrida, att skçr kan föreligga, men det synes mig ligga när -
m are att tänka på skari såsom det mindre speciella ordet3).
Bland de lösa kenningarna för f] i NKS 1867 finnas Skåra
perrer, Skade perrers.
3. þ. K. (þurs) er kvenna kvöl
ok kletta búi
ok vardrunar ver 3).
2. 461: ibui (i 687 oläsligt). 3. 687 trol.: målrunar ver, de tre första
bokstäverna dock svårtolkade, 461 : síðförull seggr.
Med K. (dvs. här JO a, b) överensstämmer fullt BJ. Likaså
EJ vid 1 och 2; nr 3är Hamra heimramur, tolkat ’Saxorum in-
cola’. Det betyder väl egentligen ’den starke 1. mäktige som har
sitt hem i klipporna*. Men det är kanske en förvanskning; märk
bland JO a var. (och i en särskilt ’flock*) här raumr, hamra håi,
her-raumr bjarga {raumr, m. ’stor og hæslig Person* Fr.a).
461:s íbúi är ingen tillfällig förändring. Det finns också i
166 a, och Ver. säger: ’Thuss som Isländarne henne [runan þ]
kalla, ffledk then tilllägningen, Kletta ibui’ (det är allt vad han
därom har) \). — I v. 3 har 166 a oddrunar ver. Oddrún är ej
för övrigt uppvisat, men väl vardrån. Likaså sidfgrull seggr.
4. K. (Óss) er aldingautr
ok a^gards jöfurr
ok valhallar visi.
461, JO a, b: visir.
’) Märk: skur er úr, úr er rúnastafr 687 (Wimmer 287).
*) Vad ß j och JOb åsyfta för ord, då de översätta skara þerrer med
’nimborum’, resp. ’nubium exiccatio’, inser jag ej. En reflex av skúra?
*) Wimmer med rätta: verr.
*) óhreinn ibûi finns i fieilagra manna sögur (ex. utfört ÿorkelsson
II); jfr även hrauns ibúur Pld. 2, 145.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:26:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1913/0285.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free