Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
280 Lindroth: Dikter om runornas namn.
(som Wimmer riktigt normaliserar) är = våsverk (Eyrbyggja saga
Fr.2). Men det är nog något för generellt att översätta det ’müh-
selige arbeit’ (Wimmer). Å tm in ston e i senare isl. hade vås (vos)
delvis ett bestämt samband med ruskväder (det kommer också
fram hos Cl.-Yigf.). Från klassisk isl. kan anföras: í þeirri ferd
féngu þeir vås mihit a f illvidri, frosti oh snjåfum (bland ex. hos
Fr.2) samt. ssgrna våshlæåi, vásviðri; jfr ock Aasen under vaas.
GA översätter vos dels ’Pustulæ ac humida symptomata in carne’ l),
dels (som annat ord) ’Aqvositas’ och adj. vosamlegr ’Aqvosus &
molestus præ humore5
. Om det är sådant som direkt föresvävat
vid vossamlig verk, blir ju urspåringen votsamlig lätt begriplig; jfr
votsamr ’aqvosus, vandig, fugtig’ Hald. — pvera erßcti kan jag
inte tyda. Månne fel för pvert? Ett præla atvinna finns i JO:s ’floc-
kar’. Förvanskning av detta prælat
9. |. K. (Iss) er ár-börkr
ok unnar þak
ok feigra manna får.
1. Oläslig 687 (jfr Wimmer). 2. Dito; JO a: unnar þekia. 8. 687:far,
461 : feigs manns, JO a feigs få r, JO b feigs forrået.
Feigs forrået eller forrœcti finns även JO a var. RJ har all-
deles JO b, Yer. = JO a, men dessutom, omedelbart före þrídei-
lan och rent av satt i motsats till den: Iis är bro bredast. Det
är inte troligt, att detta härrör från Worms eller RJ:s redaktion
av den norska dikten — ty varför hade då ej tagits mycket mera;
och det är ju inte korrekt —, utan det är nog ånyo ett intyg om
att denna inte var död på Island. Men meddelaren måtte inte ha
kunnat mycket därav.
10. \. K. (Ar) er gumna gódi
ok gott suraar
ok algróinn akr.
1. 461: gumna gledi, JO a: gumna gæSi. 2. Oläslig 687 (jfr Wimmer),
bokstäverna före tt borta 461; JO b: glatt surnar. 3. 687: dala (otydligt)
dreyri, 461 : og vel flest pat er vill.
RJ har — K. (dvs. — JO b utom i 2).Ver.:
gunna 2) gamman (gunna giæde)3)
allgroin akur (iardar grode)
foldra fegurd.
Av dessa finnas både gumna gaman och jaretar gródi JO a
var. Den sista av Ver.s kenningar måste ändras till foldar fegurä,
och då återfinnes den NKS 1867 bland ’fimdeilurna’ (varom nedan
skall talas).
687:s dala dreyri är besynnerligt. Kålund och Wimmer ha
enat sig om att däri se en kenning för år— nom pl. f. ’åarna’.
*) Härur sedan betydelsen ’skorv, skabb, böld’ hos Hald. och Zoëga.
*) Naturligtvis = gumna.
*) JO a har i själva verket gjceäi (E. har normaliserat även vid med-
delande av läsarterna).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
