Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
284 Lindroth: Dikter om runornas namn.
Yer. intar här en ställning för sig. Han har:
skipa fold,
landa belte,
Hamra forron.
Den sammanhållande alliterationen saknas, och kenningarna
peka därför ut från þrídeilurna i strängare mening. De båda för-
sta återfinnas JO a var. Med hjälp av denna källa kan också nr 3
restitueras till humra froon (dvs. frön) *).
16. X ’ K. (Ýr) er bendr bogi
ok ó-brotgjarnt jårn
ok fifu farbauti.
I 461 saknas denna runa helt. 1. 687 oläsligt, JO b: tvibendr bogi..
2. JO a: fifu fleytir, JO b: bardaga gagn (AM 749 gangr enl. Wimmer). 3.
Saknas i 687; JO a : fenju angr, AM 749 (enl. Wimmer) fengu fleygir.
Det nya materialet är här rätt rikt, RJ 1 och 2 = JO b,
som 8 Fiffu Heiter; Yer. blott: Yr er bendur bogie. Detta uppges
vara taget från Worm, som dock har full uppsättning (medranor):
bendur bogie, bardaga gagn og fifvu flytir. Källan kan påvisas:
det är brev från Arngr. Jonsson av 1627. W. trycker noga av 3)r
men har inte brytt sig om att A. J. vid kommenteringen säger:
’
flyter vel fleiter’. — Både Tvij-bendtr Bogje, Fijfu flytir och B a r-
daga gagn finnas ock JO a var.
Y. 1. Tvibendr (-ntr) bogi syftar kanske snarast på runans
form (J eller därur utvecklad typ) ; men kan jämföra tvimadr för X’
Men det kan också blott avse, att en båge var utböjd till hak i
de båda ändarna 3). Kanske menar RJ det med ’utrinque tensus’.
Y. 2. Alla formuleringarna ge mening, fleytir om man får
hålla sig till en betydelse = fløyta 5 hos Ross (och Aasen):
^fremskynde. ”Fløyta Arbäie”, fløyte Ljaa’n, faa Faart paa Leen1.
Fenju fleygir är nog en mycket sen variant, fhos JO var. finns
däremot ett fenju fleytir (ur äldre källa)4). — Obrotgjarntjårn har
med rätta frapperat som kenning för ÿr. Bugge ändrade till brot-
gjarnt jårn ’skört järn’, då det vore fråga om att ’kenna’ ett helt
annat ÿr, det som ingår i Jcattdýrr i Merlinus spå. Utan tvivel
den senare ’asellus, Torsk’. Dessa översättningar ba (i den mån de kunna
bestämt fixeras) större värde än Aasens, ty de n a tu rh isto r isk a n am -
nens b ety d else flu k tu erar oerhört fr&n ort t ill ort, och deras
exakta tolkning är därför en mycket otacksam uppgift (allra bälst med
hjälp av tvåspråkiga lex.). Det visar sig också här: JO b översätter grun-
nungr med solea — alltså ’sjötunga’ eller åtm. en flundra — Besenius 1665
(s. Ee 4r) med sparulus — alltså närmast ’braxen’!
’) Yer. (1. hans källa?) har dock skapat en slags mening: ’hafwet fre-
star och slår på klipporna’ (jfr forr, adj.).
3) Mycket noggrannare än brevuppl., som har bogir, gagu (2 ggr).
8
) Är det det som ligger till grund för den poetiska benämningen
trividr?
*) Wimmer tolkar gangr i bardaga gangr som ’riese’. Det är nog
inte rätt. Ordet betyder väl ’rörelse, fart’; jfr eldsgangr, mpnagangr, gangr
sverda. Något fullt konkret behöva kenningarna ju ej innebära.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
