- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Tjugonionde Bandet. Ny följd. Tjugofemre Bandet. 1913 /
331

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Kock: Et.ymol. anmärkningar. 331
därtill det effektrikaste af den skånska slöjdens alster”
(s. 15).
Numera uppfattas rödlakan såsom sammansatt med ad-
jektivet röd och substantivet lakan. Emellertid är det med
denna förklaring av ordet synnerligen påfallande, att röd-
lakansmönstret alldeles icke behöver innehålla garn med röd
färg. Man har därför allt skäl att fråga sig, huruvida värk-
ligen namnet rödlakan ursprungligen havt något med ad-
jektivet röd att göra.
I sin ovannämnda skrift s. 16 söker Karlin på följande
sätt förklara ordet: ”Af den högröda färgen, skarlakan, som
här särskildt hade en stor användning, erhöll väfnadsslaget
den folketymologiska benämningen rödlakan, i det att man
öfversatte skar med röd och tog lakan i betydelse af kläde,
täcke”.
Emot dennai förklaring kunna viktiga invändningar göras.
Mera i förbigående må nämnas att, ifall värkligen ordet
skarlakan på det antydda sättet förändrats till rödlakan,
detta icke skulle vara en omstöpning av den art, som av
språkmannen kallas folketymologi. Vid en folketymologisk
ombildning av ett ords form fordras dock, att det ombildade
ordet (den ombildade delen av ordet) har en viss likhet
med det ord, efter hvilket det ombildas; detta är fallet vid
ombildningar sådana som renmalisni till ryggmatism (jmf.
rW9) osv- M.en jag kan icke finna, att skar- (första sta-
velsen i skarlakan) har den ringaste likhet med ordet röd.
Att åter antaga, att man ”översatte” skar- med röd, är så
vitt jag ser, mycket underligt, då man icke har eller havt
något ord skar med betydelsen ”röd” (utan blott hela ordet
skarlakan betecknade en röd färg). Någon analogi till en
liknande omstöpning (”översättning”) av ett ord anföres icke
av Karlin.
Härtill kommer såsom en viktig faktor, att — såsom
redan antytts — ett rödlakans-mönster ingalunda alltid inne-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:26:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1913/0339.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free