- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Tjugonionde Bandet. Ny följd. Tjugofemre Bandet. 1913 /
333

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Kock: Efcymol. anmärkningar. 333
mer i SD. IV: 127 (år 1339) om ett till kyrkobruk använt
draperi: "unam ryglaku ponendam ante id idem altare". Jmf.
om fsv. ryglakan, ryglaka Söderwalls ordbok.
Dessa nordiska ord äro tydligen efterbildningar efter tyska
mönster: mnt. ruggelaken, som av Schiller och Lübben över-
sättes: "tuch womit die rücklehne eines Stuhles bezogen ist"
— mht. rücke-, rucke-, ruclachen av Lexer översatt: "tuch
zwischen rücken und wand, wandumhang, cortina, dorsale".
Det tyska ruggelaken, rückelachen kan i sin tur ha bildats under
inflytande av det medeltidslatinska dorsale (bildat av dorsum
’rygg’), som i Diefenbachs glossar återgives ej blott med rugge-
lächen osv. utan även med bancduch och tapete.
Ett dorsale, ruggelaken, ruclachen, ryglakan betecknade
naturligtvis ursprungligen ett tygstycke mellan ryggen och
stolkarmen eliler väggen, men att ordet även med denna ur-
sprungliga betydelse kunde vara prydligt nog, framgår t. ex.
av följande citat hos Schiller och Liibben: "und men hadde
ein guiden stucke to eime ruggelaken gehenget under s.
Mauricius hen, dar de borgermester piegen to sittende” (ur
Magdeburger Schöppen Chronik). Sedan orden fått betydel-
sen "draperi", kunde de naturligtvis även beteckna dyrbara
vävnader. Så framhåller Schultz Das höfische leben zur
zeit der minnesinger I, 62, huru man vid besök av för-
näma gäster brukade behänga salens väggar med dyrbara
draperier, som bland andra namn även buro namnet rucla-
chen. Det heter t. ex. i Parzival: Do sluoc man ûf (sus
hört ich sagen) Von pfell vier ruclachen Mit rîlîchen sa-
chen . . .” Att de ryglakan, hvarmed kyrkor kunde prydas,
voro dyrbara vävnader, är självklart.
Härmed harmonierar det synnerligen väl, att rö(d)lakan
ännu i dag är benämningen på den dyrbaraste av de skånska
konstvävnaderna.
Den ljudliga övergången av ryglakan till rö(d)lakan för-
klaras sålunda:

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:26:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1913/0341.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free