- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Tjugonionde Bandet. Ny följd. Tjugofemre Bandet. 1913 /
334

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

334 Kock: Etymol. anmärkningar.
Den östnord. (fsv.) normalformen ryglaJcan kan, då ordet
antagit betydelsen ”draperi”, och då man således ej längre kände
dess etymologiska samband med rygg, hava omedelbart genom*
folketymologisk anslutning till rødh(er) antagit formen röd-
lakan (i skånska bygdemål rölågen).
Men även formen ryglakan har på ljudlagsenlig väg i
vissa bygder närmat sig till uttalet av rødh. Dialektiskt
övergår i fornsvenskan nämligen y framför gg till så att
former sådana som til røggia ”till rygga”, inbøggiare ”inbyg-
gare” anträffas, och, såsom vi ovan sett, är just formen vøg-
lakan påvisad; se Kock i Svensk ljudhist. I § 558. Också
i fomdanskan (äldre nydanskan) finner man denna utveck-
ling y > o i vissa urkunder; så anföras hos Kalkar exempel på
røghj till røgge1 till røge. I våra dagars Jutlandsmål har
rygg formen røgh (med frikativan g; jmf. t. ex. Feilbergs
ordbok). I Skåne-målet hava ord av typen rølågen (dvs^
komposita med fortis 1 i svenska riksspråket samt med första
sammansättningsleden enstavig och med andra sammansätt-
ningsleden mera än enstavig) fortis på senare kompositions-
leden; jmf. Kock Svensk akcent II 238. Om nu ordet røgh-
lakan införts till Skåne under denna form, så torde vid
akcentueringen røghlåkan {røghlågen) med första komposi-
tionsleden relativt oakcentuerad frikativan g (gh) ljudlagsen-
ligt hava förlorats: rölåkan {rölågen). Men då adjektivet
röd i Skånemålet har formen rö, så är det givet att rölåkan
{rölågen) uppfattades såsom sammansatt med adjektivet rö
’röd’, och det förfinades därför i svenskt skriftspråk till
rödlakan.
För övrigt är rö{d)lakan i betydelsen av ”ett visst slaga
konstvävnad” en förkortning av *rödlakan$-vävnad.
Tillägg. Sedan jag nedskrivit det väsentliga av ovan-
stående motivering för etymologien av ordet rc{d)lakan (hvilken
etymologi jag för flera år sedan insåg), har jag havt tillfälle-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:26:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1913/0342.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free