- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Tjugonionde Bandet. Ny följd. Tjugofemre Bandet. 1913 /
335

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Kock: Etymol. anmärkningar. 335
samtala med fröken Maria Collin, författarinna av den s. 330
nämnda skriften. Hon hade då godheten även muntligen
bekräfta, att rodlakans-vävnader ingalunda behöva innehålla
någon röd färg, samt meddela att den röda färgen icke före-
kommer oftare i rödlakans-vävnaden än i andra skånska
konstvävnader. Det är mig ett nöje nämna, att fröken Collin
vid detta samtal meddelade, att också hon — numera —
och således oberoende av mig insett, att namnet rödlakan
uppstått ur ett ursprungligare ryglakan’).
fsv. -tuta, -tiujha (i hor-tuta, -tugha).
Man läser i Retlosæ balken ö: 5 av äldre Västgöta-
lagen: rþættæ aru vkvæþins orþ kono. Iak sa at þu reet a
quiggrindu løsha,ræþ. ok i trois ham ]>a alt var iamrift nat
ok daghe’r. kalllar hanæ kunna firigæræ kono ællær. ko.
þeet ær. vkuaþins ord. kaliær kono hortutu. ]>æt ær vkua-
þins ord”.
De sista orden motsvaras i yngre Yästgöta-lagen Ret-
losæ-balken 9 av : ”Callar cono hortughu. þet ær vquæþins orþ”.
Olika meningar hava blivit framställda angående orden
*) [Korrekturnot. I det för en vecka sedan utgivna numret av tidningen
"Idun" (för 16 mars 1918) framställer nu fröken O. i korthet sin uppfattning
av rödlakan, men denna skiljer sig så till vida väsentligen från min, som hon
anser, att första kompositionsleden i sv. ryglakan rödlakan (nht. rücklaken)
skulle vara det tyska verbet rücken ”rycka". Hon citerar nämligen "från
ett tyskt textilt arbete" följande beskrivning på tyska rücklaken: "ein tuch,
ein behang, ein kleiner teppicb, welche als wandbedeckung über der bank
oder ein chorgestühl dienten, aber nicht fest mit der wand verbunden son-
dern "gerückt” werden konnten”. För egen del tillägger hon, att ordet så-
ledes ursprungligen använts om ett skjutbart (spärrat av mig) förhänge
eller draperi. Denna förklaring av första kompositionsleden i mht. rucla-
chen, mnt. ruggelaken, fsv. ryglakan (nsv. rö(d)lakan) är dock icke möjlig.
Den motbevisas redan därav, att mnt. ruggelaken i första kompositionsleden
har gg, under det att den mnt. motsvarigheten till verbet rücken heter
rucken med ck; jmf. även fsv. ryglakan med g i motsats till fsv. rykkia
med kk. Dessutom skulle genom ett dylikt antagande sambandet mellan
ruclachen ruggelaken etc. och det medeltidslatinska dorsale (avlett av dor-
sum "rygg”) alldeles upphävas.]

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:26:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1913/0343.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free