Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
374 Hellquist: Sjönamnsbildning.
Kaffe är ju neutrum, men icke desto mindre säger man, så-
som dr S. framhåller, ”den här Liberian”, ”den här Mockan”
i stället för ”det här Liberiakaffet” o. s. v.
Härtill vill jag först i allmänhet svara, att det kan
vara farligt att utan vidare jämföra så moderna uttrycks-
former som de anförda med så urgamla företeelser som de
svenska sjönamnsbildningarna äro eller kunna vara.
Men härtill kommer, att de paralleller, som S. drar
fram, äro synnerligen olyckligt valda, då de tvärtom snarast
skulle tala för riktigheten af min uppfattning.
Det heter nämligen inte blott mockan utan äfven mockat
(så i mitt eget tal och enligt Sv. ak:s ordl.7), och den sista
formen heror just på inflytande från det neutrala genus hos
kaffe — alldeles som ett sjönamn Spjut kommit att lyda
Spjuten och ej Spjutet, därför att ordet sjö är maskulinum
och därför att så många andra sjönamn hade samma kön.
Yill man för öfrigt använda modernt språkbruk som
bevismaterial, kunde man ju i detta sammanhang också er-
inra därom, att en person med familjenamnet Berg i för-
trolig stil heter Bergen och inte Berget.
Hvad vidare frågan om genusväxlingen beträffar, synes
det mig onödigt att i detalj upprepa hvad som häroro yttras
i lätt tillgängliga arbeten, utan jag nöjer mig att hänvisa
till den af mig II, 45 citerade litteraturen: Bugge Ark. 7:
262, Rygh NG Indi. s. 13, Brugmann-Delbrück III. 1: 93 f.,
där åtminstone delvis fullt analoga fall anföras; jfr äfven
Rygh i Trondhj. Yid. Selsk. Skr. 1882, s. 55.
Jag erinrar emellertid om, hurusom redan Rygh (1882)
och Bugge framhålla, att ord, då de uppträda som egen-
namn, ofta förändra kön och böjning.
Allbekanta äro ju ortnamn sådana som fno. Húsar,
Holtar (: hus, holt n.), där man tänkt på maskulinet garðr.
I den citerade uppsatsen anföres också dativformen Drafni
till fjordnamnet Drgfn, hvars grundord är fem.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
