- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Tjugonionde Bandet. Ny följd. Tjugofemre Bandet. 1913 /
375

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Hellquist: Sjönamnsbildning. 375
I NG Indi. s. 14 påpekar Rygh, att i ännu mycket
äldre tid egennamn på älfvar och öar regelbundet fingo
femininform och egennamn på holmar maskulinform, ”därför
att språkets ord för dessa begrepp hade motsvarande kön”.
De flesta grekiska och latinska floders namn äro masku-
liner, och anledningen anges allmänt vara den, att de mas-
kulina uttrycken för ’flod’ underförståtts.
Men för de svenska sjönamnen, som inom vårt ort-
namnsförråd spelar ungefär samma roll som älfnamnen i
Norge, skulle man förkasta en analog förklaring! Att dr S.
kunnat falla på en dylik idé, beror därpå, att han i detta
liksom i flera andra fall försummat eller icke varit i tillfälle
att taga tillbörlig hänsyn till förhållandena utanför det
område, hvars naturnamn han behandlat, nämligen Skagers-
hults socken.
Att ett sjönamn, som utan afledning bildats af ett neu-
tralt grundord, vid sin uppkomst behållit grundordets kön,
anser jag möjligt. Men genom påverkan af det maskulina
appellativet och kanske också genom inflytande från de många
öfriga maskulina sjönamnen inträdde regelbundet föränd-
ring i detta förhållande, särskildt när grundordets bety-
delse eller anledningen till namnet fallit i glömska. ”De få
undantag, som kunna uppvisas, äro säkerligen af ungt datum,
och dylika namn beteckna vattensamlingar af så obetydligt
omfång, att de icke betraktats som sjöar, t. ex. Oxögai; jfr
äfven Djup-, Grundsnuggan” (Hellquist Sjön. II, s. 46).
Den andra viktiga punkten af mera allmänt teoretisk
art, i fråga om hvilken dr S. afviker från min uppfattning,
gäller tillvaron af ett sjönamnsbildande aw-stamssuf-
fix. Åtminstone tillsvidare bestrider han helt och hållet
”befintligheten af ett sådant” (t. ex. s. 18). Af ett asp har
sålunda, om jag förstått honom rätt, ej ett sjönamn *A$pe
’aspsjön’ bildats eller kunnat bildas.
Hur förklarar nu dr S. själf dessa företeelser?

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:26:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1913/0383.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free