Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hellquist: Sjönamnsbildning. 379
som andra ordgrupper gifva, fór rådligt att fór äldre tider
antaga sammansättning i den utsträckning, som dr 8. gör.
En jämförelse med det fornnordiska namnmaterialet visar, att
här utvecklingen varit den vanliga, från enkelt ord till sam-
mansatt. De gamla afledningarnas funktion har i stor ut-
sträckning Öfvertagits af sammansättningar; jfr isl. fi&re —
fjäderbeklädnad, pyfe — tjufgods, spjalle — umgängesvän,
birna — björnhona, gryta — stenkärl, sv. dial, råme —
fuktighet, leksen ’lekfull’, isl. stirnùr ’stjärnströdd’ o. s. v.
Därmed förnekas ju ej, att sammansättningar på -sjö
o. s. v. äfven existerat i mycket gammal tid. Att dessa
däremot ha lika hög ålder som de förra, är möjligt, men
ingalunda säkert.
I alla händelser betviflar jag starkt, att dr S:s reduk-
tionsteori får tillämpas på de äldre namnen. Om man för-
flyttar sig ett årtusende tillbaka i tiden, anser jag, att man
helst alls icke bör räkna med sådana bildningar som Aspa-
nåssjö, af hvilket dr S. anser Aspen vara en reduktionsbild-
ning. Allt kommer härvid an på, hur gammalt man tror sjö-
namnet vara.
Icke heller de norska sjönamnen synas tala för att i
äldre tid denna reduktionsprincip kommit till användning.
Eller vill dr S. t. ex, förklara no. sjönamnet Aren (Rygh
NG 1: 178) ur ett AramarkssjÖn? Är det icke naturligare
att, såsom Rygh gör, här se ett sjönamn Ari7 liksom Aurs-
mçrk förutsätter ett sjönamn Aurr och 0yamçrk ett sjönamn
Øyji (nu däremot den mera moderna formen Ømarksøen)?
I Øyji ha vi för öfrigt ett fullt säkert exempel på ett sjö-
namn, som bildats medelst w-afledning.
I fråga om de af mig anförda sjönamn, som — under
uttryckliga reservationer fór en hel del osäkra fall (se Sjön.
II, s. 7) — betraktats som direkt bildade af grundordet, t.
ex. Alten, Anden, Bjuren o. s. v., och som af dr S. omnäm-
nas s. 17, må anmärkas, att jag där i regel icke kunnat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
