Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
54 Brate: Voluspa.
källor som E. H. Meyers och Bugges, den medeltida kristna
uppfattningen, som ingalunda alltid sammanföll med bibeln.
E. H. Meyers uppfattning, att Ysp. diktats av en isl.
lärd teolog på 1100-talet, som ur sin tids teologiska litte-
ratur hämtat materialet därtill, blir emellertid högst tvivel-
aktig därigenom, att på dylik teologi stödda uttryck finnas
hos avgjort hedniska skalder, nämligen Tilja bródir om Odin
hos Tjodolf och Egil, alltså i slutet av 800-talet och c. 960.
Denna för E. H. Meyer obekväma förekomst söker han Yöl.
296 f. förklara genom den ags. poesiens inverkan, åbero-
pande dels förbindelserna mellan konung Athelstan och Harald
hårfager, vars skald ju Tjodolf var, dels att Egil under sin
vistelse hos Äthelstan lät primsigna sig. Det synes dock
klart, att uttrycket svårligen på denna individuella väg kun-
nat komma till användning i dessa skalders dikter: det måste
hava förefunnits färdigt i deras tidevarvs poetiska språk, om
det skulle kunna förstås av åhörarne.
De kristna beståndsdelarne i den nordiska mytologien
skulle alltså kunna hava inkommit på det av Bugge för-
modade sättet under vikingatiden från de brittiska öarne.
Men det synes, som om F. Jónsson, Om skjaldepoesien og
de ældste Skjalde i Ark. f. nord. fil. YI, 141 f. (1889) och
Mytiske forestillinger i de ældste skjaldekvade Ark. IX, 1
—22 (1893) hade anfört goda skäl emot Bugges antagande,
nämligen att den tid, under vilken massor av kristna före-
ställningar, legender jämte stoff ur grekisk och romersk my-
tologi upptagits, omformats och sammansmält med hednatron,
skulle inskränka sig till c. 40 år.
Bugge har själv godkänt denna motbevisning, då han i
Bidr. t. d. ældste Skaldedigtnings Historie, Chra 1894 söker
visa, att Tjodolfs Ynglingatal tidigast är från 950-talet och
Brages dikter från 900-talets slut, vilken bevisning icke synes
övertygande och av Bugge själv tyckes uppgiven Rök III, 251.
Om sålunda, vad av nordisk mytologi som härrör från
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
