- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Trettionde Bandet. Ny följd. Tjugosjätte Bandet. 1914 /
57

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Brate: Voluspa. 57
Det antagna inflytandet från 300-talets kristendom for-
klarar allt, vad även E. H. Meyer finner kristligt i Ysp.;
fråga är blott, om det kan antagas, att detta stoff, omvandlat
till mytologi, fortlevat bland nordens folk sedan denna av-
lägsna period. För möjligheten därav talar förhållandet
med hjältesagan, som bevarat minnet av Ermanarik j* 375,
alltså under lika gammal tid, Attila f 453, Gundahari f
437 m. fl., vilkas förhållanden visserligen i dikten fram-
ställas helt annorlunda än i historien, liksom kristna och
antika föreställningar uppträda starkt ombildade i den nor-
diska mytologien. Därmed vill jag dock icke förneka, att
icke också beröringen med kristna folk under vikingatiden
och därefter lämnat spår efter sig i nordisk uppfattning.
Namnet Vé?) vartill dessa betraktelser anknutits, före-
kommer visserligen icke i Ysp., men Ls. 26 förekommer
både Véi och Vili, och då Ls. av F. Jönsson anses samtida
med Ysp., hava Vili och Véi troligen ock varit diktarna av
Ysp. bekanta; Ysp. 13 är Vili dvärgnamn.
Till ett liknande resonnemang ger Gimle anledning,
vari E. H. Meyer, Yöl. 23 säkert med rätta ser det Uppb.
21: 10 ff. skildrade ”Jerusalem, som nedkom av himlen från
Gud och hade Guds härlighet. Dess glans var lik den kost-
baraste sten såsom en kristallklar jaspissten”. Miillenhoff
DA. Y, 31 invänder, att om Gimlé kommer av gim ’ädelsten’
och en motsvarighet till ags. hleow, fs. hleo ’schirm-, schutz-
und obdach (= got. hlija ourjvý?)\ så stämmer ej namnet
till uppgiften i Ysp., att taket var av guld. Det är alltså
en viss motsägelse mellan namnet och beskrivningen i Ysp.,
som häntyder på att namnet uppstått under en tidigare pe-
riod än Ysp. I norden förekommer av isl. hlé blott bety-
delsen ’lä’, och en nordbo skulle aldrig falla på att använda
det som sista led i Gimlé.
Om vi efter denna utredning av den grundval, varpå
det mytologiska innehållet i Ysp. och andra fornnordiska

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:26:38 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1914/0065.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free