Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
120 Läffier: Det evigt grönsk. trädet.
I Laurenbergi Antiqvarius, 1622 (blott pä latin), heter det:
”Frit, spicæ supremitas appellatur”, varefter följer citatet från Varro.
Jag har emellertid tänkt mig, att Rugman, som sedan länge vis-
tats i Sverge, när han utgav sin lilla ordbok, kunde ha nyttjat en
svensk hjälpreda för användningen av ordet frit. Jag vill därför
meddela vad ordet frit översättes med i det stora p& sin tid myc-
ket ansedda, s. k. Dictionarium Lincopense (eller ”Lincopensen”),
d. v. s. Jonæ Petri Gothi Dictionarium Latino-Sueco-Germanicum,
Line. 1640. Det tolkas där sä: ”Thet öffuersta pä ett moget ax.
Germ. Das grötzle” *). Detta lexikon har Rugman efter all san-
nolikhet känt och begagnat.
Nu är det ju föga antagligt, att den betydelse, som an-
gives hos Stephanius, tillkommit ett isländskt ord på 1600-talet.
En allmännare betydelse iår väl Rugman tänkas ha inlagt i sitt
frit. ”Lincopensens” sveuska tolkning fattad i en viss mening
kunde tyckas ha föresvävat honom. Han kunde, liksom den store
filologen Forcellini, ha med denna översta del på ett ax tänkt sig
b o rstet, som i verkligheten utgör ”det översta” på många både
gräs och halvgräs, då det icke är troligt, att ett så allmänt och
på samma gång specielt begrepp som ”det översta på ett ax” haft
ett särskilt namn på isländska. Jag finner det därför sannolikt,
att det av Rugman med frit översatta bar haft betydelsen borst.
Från betydelsen borst på ax till själva det b orstiga axet
är ju övergången nära. Yi sågo nyss, att just i grek. ådijQ denna
betydelseövergång ägt rum. Den kan då väl ock ha skett i is-
ländskan. Så blir bar hos Rugman samma ord som bar(r) hos
Jón Olofsson. — Ytterst åter är detta bar(r) säkerligen samma ord,
som barr, sve. barr; se vidare i det följande.
Lindroth riktar slutligen sin kritik på spörsmålet om det
nyisländska ordet barr, med betydelse av sve. barr [hos J6n Thor-
kelsson: Bar, Naale paa et Naaletrœ], kan antagas ha fortlevat
sedan gammalt i isländska språket.
Han menar, att ”saknaden av barrträd på Island (enen un-
dantagen) har kanske bragt betydelsen ’barr’ i glömska — något
beviskraftigt islä n d sk t ex. på den fins ej i litteraturen —, om den
nu verkligen är så gammal . . . Efter allt att döma först i sen
nyisl. har betydelsen ’barr’ kommit in på Island”. Till vad nu
i citatet förbigåtts, skall jag senare återkomma.
Jag hade i användningen av barr om världsträdet och dess
blad i Eddan och en isländsk skalds användning av ett uttryck
som barrhaddactr samt förekomsten av barr som namn för enbu-
skens blad i Stefånssons flora och i Jon Thorkelssons ordbok och
tillvaron av ett ordspråk som bera sitt bar(r) i nyisländskan sett
*) Detta ovanliga, tydligen dialektiska tyska ord har Rugman efter all
sannolikhet icke känt. Det översättes i en äldre, i Schweizerisches Idiotikon
anförd ordbok med: ”Das oberst in eim reifen äre, ist minder denn das
körnle" (benäget för mig påpekat av univ.-lektorn dr H. Sperber), således
en ordagrann övers, av Yarros ord.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
