Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
222 Hj. Lindroth: Yggdrasils ’barr’ och eviga grönska.
vydnum’. För att i enlighet med L:s resonnemang kunna till-
intetgöra dessa ställens värde, måste, synes mig, åtminstone visas
upp, att J. A. brukade stoppa in ord ur det gamla språket (spec,
från Resenius’ Snorra Edda) i sitt eget, samt att han brukat detta,
då han vill förklara ett främmande ord (ha ens våra 1600-tals-
purister gjort det?)*). Även måste jag finna sambandet mellan vin-
trädet och Snorres Yggdrasill, id e n fo r m det av L. etableras (Ark.
117), långsökt (märk för resten ødrum triam ). Kanske harman
också rätt att fråga: hur kunde J. A. från Resenius* Snorre veta,
att ordet var neutrum (bared)? För L. går det nämligen knappast
för sig att knyta an vid det ju enligt honom fjärrstående bar ’(bors-
tigt) ax’ a). För mig åter, som redan förut menat mig ha hos
barr funnit en betydelse ’knopp (som skall spricka ut 1. varur
något är på väg att spricka ut)’ ligger det naturligt till att hos
J. A. finna ett starkt stöd för denna.
G. A:s bar = gemma arborum sev primulœ frondes sluter sig
således nära intill ordets övriga användningar i nyisl. och är alltså
på intet sätt någon orimlighet.
Kan nu inte denna bet. hos barr vara gammal? Detta är
sannolikt av flera skäl.
Då den inte kan påvisas i norskan, bör den ha utvecklats på
Island. Naturligtvis ur någon från Norge medförd betydelse.
Och jag tänker mig snarast denna, redan antydda väg : ’borstigt
ax’ 3) (man tänke t. ex. på Phleum pratense o. alpinum, med gan-
ska styva borst) > ’spetsig axbildning’ ;> ’spetsig knopp av lik-
artat utseende, bladknopp’ 4). Möjligen kan man ock tänka på
en annan väg: ’nyutsprungna grenar hos barrträd, särskilt tallen’ 6)
> ’nyutsprungna 1. utsprickande grenar i allm. 6) (jfr bida sitt barr
nedan?), skott’ :> ’(blad)knopp’ 7).
*) Jag är dock inte blind för, att han vid gem m a använt flera sy-
nonymer.
2) Och bera sitt bar (varom nedan) skulle ju enligt L. inte häller
ligga nära.
3) Om denna betydelses allmänna plats i ordets idékrets jfr n. 7.
*) Av Eugmans bar fr it är näppeligen något att lära. Också jag
har diskuterat med fackman samt studei’at teckningar i agronomiska hand-
böcker. Skulle likväl inte också frit gälla sm å a x et — en outvecklad
blomma i d e tta s topp och mitt? Sådana finnas ju, med ett utseende ej
alltför långt avlägset från en liten (blad)knopps.
5) Sådana kallades i v. Norge bar(r) och användes till kreatursfoder (se
det i Not citerade stället hos Chr. Jenssøn).
6) Eftersom tallen inte fanns på Island och vissa lövträd gjorde samma
nytta; se t. ex. om björken Modin a. arb. 724: ’om våren, då björkens g r e -
n ar börja k n o p p a s, tas . . björkris till kreatursfoder’.
7) Då jag i Not sökte härleda de mig då föreliggande betydelserna ur
’en allmännare’ bet. ’det som spricker fram (som ett fjun?)’, innebär detta
visserligen inte riktigt detsamma som mitt (första) förslag här i texten,
men varken har jag därmed avsett någon nyupptäckt ’ursprunglig’ bet. hos
barr, ej häller någon ny ’etymologi’, vilken ’väl tryggt kan lämnas åt glöm-
skan’ (Ark. 122). Om etymon har jag alls ej uttalat mig och förstår därför
ej, hur jag kan anses ha avvisat den gällande, av L. refererade. Också jag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
