Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hj. Lindroth: Yggdrasils ’barr’ och eviga grönska. 223
Att denna sista bet. icke tas upp i nyare isl. ordböcker, visar
blott, att den så småningom dött ut; att den också saknas i något
av de äldre, kan även det visa på redan tynande livskraft. Ett
vardagsord (med för varje islänning klar innebörd) behöver det
väl för resten inte ha varit. Hur många svenskar veta, vad föga*
på träd är, eller hur det ser ut?
Yore nu den ifrågavarande betydelseutvecklingen av barr på
Island först sen, borde man kunna visa upp, att klarligen primä-
rare betydelser funnits i äldre isländska. Men det har man inte
kunnat. Ja, märkligt nog har man inte ens säkert kunnat för isl.
styrka den bet. ’barr’, som enligt L. är den enda rimliga hos Snorre.
Visserligen anför L. nu ånyo (Ark. 123) de båda Eddaställena och
barrhaddactr hos Hallfrødr. De förra sägas av mig vara ’lämnade
obeaktade’. Men det ena nämner jag ju uttryckligen, och just
dessa båda ställen ligga bakom mitt yttrande, att ’något bevis-
kraftigt islän d sk t [ej först nu spärrat] ex.’ på bet. ’barr’ ej finns
i litteraturen. Nu medger ju L. själv, att dessa eddadikter kunna
ha uppstått utom Island; men då duga de ej som bevis. Hall-
frøds barrhaddactr kan (likaså) vara norskt-påverkat ; det kan för
resten betyda ’barrträdshårig, med barrträd klädd’. — Också
uttr. btra sitt bar(r), om vars ålderdomlighet vi tyckas vara ense,
vidhåller L. (Ark. 123) som ex. på (’ett minne om’) bet. ’barr’ på
Island. Förut (Degtr. 673) tänkte han spec, på enen såsom upp-
hov därtill, nu talas om barrträdet i allmänhet. Då vi knappast
få gå utom Island, bli de båda förslagen identiska; och hurusom-
hälst menar jag: det är föga rimligt, att man, med de lövfällande
träden och buskarna runt omkring sig, skulle hämta bilden för
livskraften eller livsförnyelsen — i motsats till vissenheten och
kraftlösheten — just från det slags träd som dock med tydligt liv
står där grönt hela året om. Yid J. 0:s bida sitt bar bleve
innebörden kanske mindre frapperande — L. antar också denna
formulering vara äldre1) —
, men det underliga i bildvalet synes
mig med L:s tolkning också där kvarstå 2). Både därför och efter-
som bet. ’barr’ i ä. isl. icke f. ö. säkert kan påvisas, vågade jag
påstå, att det inte är den som föreligger i uttrycket. Jag jämförde
finner denna rimlig. Ja, jag kan tillägga, att jag inte finner skäl att från
vårt så tydda barr avskilja barr ’korn1 (jfr got. barizeins), lämnande något
ovisst likväl, om detta utgår från en benämning av axet ocb dess borst
(jfr lat. hordeum, ty. gerste) eller från en benämning av den först ur jor-
den uppstickande grödan (jfr sv. brodd, vilket ord dock i vissa växtnamn
möjligen likaledes syftar på axet: Anthoxanthum vårbrodd [axet?], Milium
hässlebrodd, Tofieldia björnbrodd [klasen liknar axet på ett gräs, men även
bladen påminna om ett sådant]). Snarast dock det förra.
4) Om så är, kan man vid bera sitt bar inte häller gärna tänka på
motsatsen till den döda och to rra enen, vilket annars kanske vore möjligt.
a) J. 0:s egen övers, av bar i detta uttr. böra vi icke så helt miss-
akta. Hans tal om ’vigor seu potentia’, om det ’vegetativa et locomotiva’
saknar icke beröringar med den utsprickande bladknoppen (1. de friska skotten).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
