Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hj. Lindroth: Yggdrasils ’barr’ och eviga grönska. 225
bör det senare ordet ha varit utsatt för betydelseförskjutningar
(jfr s. 222).
Lättare torde det vara att göra troligt, att tvärtom bety-
delsegruppen ’spetsig axbildning, bladknopp osv.’ verkligen funnits
på Island sedan ganska gammal tid. Utom vad som därvid redan
berörts skall jag till sist peka på ordets form . Denna är nästan
genomgående — ända från Gudm. Andreae (och Eesenius) och till
sen tid — bar, icke barr. Detta har L. haft ögonen på (Degtr.
673 n. 2, Ark. 122 f.); men han tycks ha förbisett, att denna
förkortningslag redan förut är känd för isländskan och uppvisad
såsom troligen m ed elislän d sk («yn gre fornislänclsk) *). Men
då visar ock formen bar, att ordet varit med vid den tiden, och
efter all rimlighet just i någon betydelse, som åtminstone står nära
dem, som samma form senare uppbär. Men dit hör icke bet. ’barr’;
då den i senaste tid åter uppträder, är formen barr — klart intyg
om lån a).
Efter ovanstående kan det för mig inte vara tvekan om vil-
ken betydelse man bör sätta in hos Snorre 3). Det är ’bladknopp*.
Dock är det klart, att jag inte kan vara alltför obenägen att sluta
mig till Finnur Jonssons (av L. påpekade) ’unge skud’. Med
’barr’ däremot föra vi in i den konkreta synbilden av trädet ett
främmande moment, som icke antydes i den av Snorre begagnade
skildringen i Grimnismal, och vars förvirrande effekt man endast
därigenom kan undgå, att man med L. anser asken helt eller
halvt (jfr Degtr. 675, 676) förvandlad till ett barrträd, utan att
ändra namn. Jag medger visst, att frågan kommer i ett litet
annat läge, om man anser fastslaget, att världsträdsmyten funnits
utbildad i Sverige, att trädet där varit en (ur Uppsalaträdet fram-
gången) idegran, att det är detta som ligger bakom Fjplsvinns-
måls skildring, att Snorre haft reda på någotav detta, att slut-
ligen ordet ask kunnat nyttjas om barrträd. Men om intet av
detta kan jag anse så 4), än mindre om hela kombinationen. Och
’) Grislason Efterladte skr, 2, 16 9 f. (med ex. fr. de älsta rimurna); jfr
Noreen Altisl. Gr.8 § 276 Anm. samt Hesselman Yästnord. stud. I, 29 n. 2
(’den nyisländska eller sent fornisländska förkortningen av r’), av vars hand
vi synas ha att vänta en närmare utredning av frågan. Att ljudlagen inte
inträtt fallt samtidigt över hela ön, är väl möjligt, men några betydande
tidsavstånd böra först uppvisas. J. 0:s barr i ru b rik en ( ~ bar inne i ar-
tikeln) kan alltförväl vara litterärt lån.
8) Så mycket mer som u tjä m n in g a r (Ark. 128) — i den mån de fo-
netiska betingelserna därför överhuvud förefunnits — hos ett enstavigt
neutrum äro föga sannolika (annorlunda vid ett adj.).
3) Kanske förtjänar det framhållas, att få lövträd (och knappast nå-
got nordiskt) ha så iögonenfallande bladknoppar som asken med sina sam-
metssvarta. Kanske ock, att hänsynen till k n op p arn a hos världsträdet
röjes även utom Norden. Så sjunga mordvinerna om sin björk bl. a. att
dess knoppar äro som piskskaft (J. Krohn Finska litt:s hist. 1, 2 0 5 ).
4) Det är, så vitt jag ser, visst inte säkert att vi böra läsa barr
i Fjçlsvinnsm. (om frågan se Degtr. 677 f.). Redan Bugge har (a. arb*
438 n. 3) pekat på hann i följande strof såsom tydande på ett m as k u -
ARKIV FÖR NORDISK FILOLOQI XXX, NT FÖLJD XXVI. 1 5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
