Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Olson: Ändelsevokalema i ÖG-L. 291
är metodiskt sett ingen invändning att göra, lika litet mot
antagande av påverkan från -«V-formen på den j -lösa formen
i nom. pi. m. av adjektiviskt böjda ord (grupp II), i plur.
av fem. i-stammar (grupp III), i nom. (-ack.) sing, av mask
««-stammar (grupp IY), i prep. ”efter” och ”under” (grupp Y).
Blott kan det anmärkas såsom ganska egendomligt, att icke
under sådana omständigheter ekvationen -e : -ir =r -i : x också
överallt skapat ett proportionellt motsvarande antal -er (jfr
ovan s. 270). Bortsett härifrån, får emellertid sannolikheten av
i-ets förklaring på denna väg avgöras genom en jämförelse med
frekvensen av i i andra grupper. Jag återkommer härtill nedan.
Det samma gäller förklaringen av «-et i pres. konj. sing,
(grupp YII) genom analogisk påverkan från de kortstaviga
(giui, krceui osv.), från konjunktivens 2 och 3:dje plur. på
-m och från pres. ind. av svaga verb. (rön, f cesti osv., själva
med analogiskt i, se ovan), liksom ock möjligen från mot-
svarande passivformer (gialdis, spillis etc.). Detsamma gäller
även förklaringen av «-et i pret. sing, av svaga verb (grupp
YIII) genoim inflytande från pres. ind. och konj. på -i (själva
med -i av analogiskt ursprung, jfr ovan), från konjunktiven
av kortstaviga, av vilka inflytanden särskilt framhäves det
från former, som äro lika i pres. ocli pret. (ælti, misti,
myrpi o. d.). P rin c ip ie llt kan mot dessa förklaringar
ingenting invändas, även om för en kritisk betraktelse de
analogiska påverkningarna särskilt i senare fallet kunna sy-
nas något tvivelaktiga och i båda fallen i alla händelser
äro omöjliga att till sitt objektiva värde fastställa.
Redan i och för sig osannolik måste jag däremot finna
S:s förklaring av i-et i de neutrala ««-stammarna (grupp Yl).
Han menar (s. 22), att denna ändelsevokalisation utgör re-
sultatet av en stark påverkan från bestämda formen: dikit,
læghit osv., i förening med (ett svagare) inflytande från gen.
på -is {lytisbot, til skiptis etc.), från best. plur. (dikin, gærpin
etc.) samt från dat. sing. (<
dikinu, uitninu osv.). Inflytandet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
