Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
294 Olson: Àndelsevokalerna i ÖGrL.
räckvidd framför S. flerestädes i sin avhandling även spe-
ciella sådana för vissa enskilda fall, såsom skrivfel, (grafisk)
påverkan av i texten närstående i o. d. Av dessa special-
förklaringar är det endast en, som för uppfattningen av det
hela spelar en sådan roll, att jag här behöver taga hänsyn
till den. S. menar, att i en del enskilda ordformer, i vilka i
i ändeisen har en enligt hans teorier abnorm frekvens, detta
förhållande skulle förklaras därav, att den ifrågavarande
formen utgör eller ingår i ett fixt laguttryck, en fast for-
mel, som vid avskrivningen gärna fick behålla sin gamla
form och vokalisation. På detta sätt vill S. (s. 28) förklara
de ovanligt många formerna av pres. konj. liggi (6: 9 ligge)
därav, att liggi ”förekommer väl nästan uteslutande i lag-
termen: liggi o g ild æ r på samma sätt (s. 29) att n. sg. skipti
och gildi blivit enarådande därav, att det förra ingår i form-
lerna i skipti ganga och mep lut ok lagha skipti, det senare
överhuvud är ett juridiskt fackuttryck, vilket skrivaren ”ej
kände behovet att ge en ljudlagsenlig form"; på samma sätt
förklaras vidare (s. 29) det konsekventa skildi pret. ur formlerna
skildi firi fæsts
, firi skildi fæste (festinne), (s. 30) adv. nipri
och inni — som överhuvud ej kunna på annat sätt av S. för-
klaras — ur de stående termerna liygær nipri, resp. sitia
(standa) inni fir i1
), (s. 31) de abnormt många lyti (11: 4
lyte) därav, att lyti ”i åtminstone 7 av de 11 fallen står i
uttrycket: firi lyti”, (s. 32) 5 læghi ( : 1 læghé) ur det stående
juridiska uttrycket lagha læghi.
För min del måste jag bestämt avvisa denna tillämp-
ning av lagspråkets konservatism. Det vore otroligt, redan
om det vore frågan om ett m u n tlig t fortplantande av de
nedärvda juridiska formlerna, att konservatismen skulle sträcka
sig längre än till ordförrådet och böjningen, i all synnerhet
som det ju här — möjligen med ett undantag: gildi —
*) Det sistnämnda, tnm, liksom skildi vill S. dock delvis förklara ge-
nom påverkan av omgivande i i texten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
