Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Olson: Ändelsevokalerna i ÖGrL. 297
synpunkt här måste vara tillåtet, då de alla måste anses
likställda med avseende på eventuella förklaringar av «-et
och dess frekvens — blir hela antalet i 41 gentemot c. 287
6j dvs. förhållandet i : e ungef. = 1:7.
Återvända vi med detta resultat till de förut behand-
lade grupperna av ord med * i ändeisen, så torde man ha
full rätt att påstå, att det är alldeles onödigt att för dessa
söka en förklaring enl. S:s teorier, så snart frekvensen av *
i ändeisen rör sig omkring eller understiger nyssnämnda tal
1 :7 , detta alldeles frånsett den större eller mindre san-
nolikheten av den av S. givna förklaringen i och för sig.
Jag anser mig på denna grund kunna förbliva vid den av
mig ursprungligen framlagda uppfattningen av «-ets upp-
trädande icke blott i grupp IX och X, där S:s förklaringar
i sig själva äro osannolika, utan även i grupp Y II och
VIII, där mot förklaringarna principiellt inga avgörande in-
vändningar kunna riktas. Beträffande «-frekvensen för dessa
grupper se ovan s. 280 f. I grupp VII är visserligen rela-
tionstalet obetydligt större (c. 1 : 6), men detta förhållande
förklaras till fullo därav att just i denna grupp vissa för i
gynnsamma rotstavelser äro relativt talrikt representerade (i
+ enkel kons. el. kons.-förbindelse, ë el. ä + palatal kons.),
under det att i grupp V III, som har en ovanligt låg «-fre-
kvens, detta helt visst beror därpå, att vissa former med
neutral el. snarare för -e gynnsam rotstavelse (t. ex. attt,
matte m. fl.) här äro mycket talrika.
I grupperna I—VI är frekvensen av « otvivelaktigt ab-
normt hög (se siffrorna ovan s. 278 f.). I grupp VI, de neutr.
««-stammarna, kan detta, såsom redan framhållits, icke för-
klaras på det sätt S. föreslår, men förhållandet har redan
fått sin förklaring av Kock (se ovan sid. 292). De övriga
grupperna utgöras uteslutande av formtyper, som vid sidan
av -e och -i i lagen uppvisa även ett mer el. mindre van-
ligt -ir : pres. ind. sing, av svaga verb {kære, kæri : kærir),
A K KIV FO R N O R D ISK FILO I.O O T JCXK, NT F Ö IJD XXVI, 20
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
