Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Olson: Ändelsevokalerna i ÖGrL. 301
som S. själv s. 21 säger, svaga analogipåverkan från i-
former, för vilka pret. varit utsatt. S. anför ingenting till
förklaring härav. Ögl. ljudl. 92 har jag (efter Tamm) — då
visserligen (jfr s. 300 not 1) utgående från en större «-frekvens
— tänkt på vacklan i biakcentens läge som förklaringsgrund.
Jag ser fortfarande intet, som omöjliggör denna uppfattning.
2. Ord sammansatta med bestämda artikeln.
a) Det enstaka iorpinni dat. sg. fem. gentemot sokninnc,
nœmdinne osv. c. 160 ggr behöver ingen förklaring. Att e
här t. o. m. är genomfört i större utsträckning än man
skulle vänta, beror sannol. därpå, att slutstavelsen haft le-
vissimus.
b) Best. pl. nom. mask. har oftare i än e: aruani (4),
frcendrini (5), mannini (1), nœmda mœnnini (1), œnda kar-
lani (1), peenningani (2), men epane (1), pœnningane (1),
soknarane (1), iorp attarane (1). Summa 14 i : 4 e, S. vill
förklara «-et ur påverkan från former med bevarat r: *ar-
uanir etc. Denna förklaring omöjliggöres enl. min mening
därav, att i vår text endast en enda form med bevarat r
(ibröplunganir AeB 3: 1) förekommer, vilket vittnar om, att
r i denna ställning i lagens dialekt varit mycketsällsynt
och därmed också de «Y-former, som skulle ha förmått att
nästan helt och hållet uttränga det ljudlagsenliga e ur de
r-lösa formerna. — Att «-frekvensen här behöver en special-
förklaring är uppenbart. Någon annan faktor än akcent-
förhållandena, som här kunnat spela in, kan jag fortfarande
icke finna (jfr Ögl. ljudl. 92 f.) och vågar anse S:s tvär-
säkra avvisande av varje tanke härpå såsom förhastat.
3. Tvåstaviga ord som senare sammansättnings!ed.
Ord med lång rotstavelse ha i öppen stavelse vanligen
e. Liksom i de enkla tvåstaviga orden förekomma dock re-
lativt många undantag.
a) Neutrala ««-stammar: half gildi (8), tuœgildi (1),
half girpi (6), handuirki (4), iartighni (1), blopuiti (22).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
