Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Åkerblom: Bonet. 337
Rómveriasaga. (AM. 595, 4°.) Hrsg. von Rudolf Meissner. Berlin
1910. 8 :o. (Anm. ZfdPh. XLIV, 359—61 af August Gebhardt.)
Sturlunga saga efter membranen Króksfjardarbók utfyldt efter Rey-
kjarfjardarbók. Udg. ved Kr. Kálund. Bd. 2. Kbh. 1911.
8 :o. (Anm. Skímir LXXXVI, 180—83 af B. M. Ólsen.)
Styffe, Carl Gustaf. Skandinavien under unionstiden. 8 :e uppl.
Sthm. 1911. 8 :o. (Anm. IITsv. XXXII. Öfvers. 1 — 8 af
Jöran Sahlgrem.)
î>idriks saga af Bern. Udg. ved Henrik Bertelsen. H. 4—6 . 1909
— 1 1 . (Anm. DLz. 1258—55 af R. C. Boer.)
Unwerth, Wolf von. Untersuchungen über Totenkalt und Odinver-
ehrung bei Nordgermanen und Lappen mit Exkursen zur alt-
nordischen Literaturgeschichte. Breslau 1911. 8 :o. (Anm.
DLz. XXXIII, 421—24 af Gustav Neckel. — Z. d. Vereins
f. Volkskunde XXII, 213—14 af Andreas Heusler. — Hist.
Vierteljahrschrift. XV, 400—02 af E. Mogk.)
Wagner, Reinhard. Die Syntax des Superlativs im Gotischen, Alt-
niederdeutschen, Althochdeutschen, Frühmittelhoehdeutschen, im
Beowulf und in der älteren Edda. Berlin 1910. 8 :o. (Anm.
Ark. XXVIII,. 3 4 7 -4 9 af Emst A. Kock.)
Wimmer, Ludv. F. A. De danske Runemindesmærker I—IV. (Anm.
Ark. XXIX, 181—93 af Erik Brate.)
Zoëga, Geir T. A concise dictionary of old Icelandic. Oxford 1910.
8 :o. (Anm. Ark. XXIX, 211—14 af Hjalmar Lindroth.)
Ordet bonet hos Aurivillius.
Aurivillius talar i Cogitationes 38 ff. om tre olika slags
ljud, som på hans tid betecknades med bokstaven o: 1 ) l&ngt o,
2) kort åf 3) "medium quendam inter utrumque priorem”. Bland
ord med det sistnämnda ljudet nämner han don (dån), lonn alias
lönn, spona, Jcona och bonet. Att det sistnämnda ordet här av
Aurivillius tänkts med ”trokaisk” akcentuering, synes troligt. Först
och främst blir det sannolikt genom analogien med de övriga av
honom i samma serie anförda orden*. Dessutom torde väl knappt
ens en så vaken iakttagare som A. ha observerat olikheten mellan
slutet och öppet of om detta förekommit i akcentlös stavelse. Slut-
ligen är väl den åtminstone fakultativa förekomsten av den för-
modade akcentueringen nödvändig för att förklara Stiemhielms
härledning av ordet i hans Uttydning (Musæ Sneth.) och ordlistan
till Västg. lagb.; han deriverar nämligen här ordet Bonet eller
Bonnette (med angiven betydelse pileus) från det svenska bonad.
Vid närmare undersökning av det aurivilliska bónets ställning
och betydelse finna vi, att ordet i den av Stiernhielm angivna be-
A B K IV FÖ R N O R D IS K F IL O L O G I X X X , NY F Ö L JD X X V I.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
