Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kock: Brytningen i fno. språk. 341
och i fornsmåländskan) har brytningen inträtt i större omfång än
i det normala östnord. språket (t. ex. föstgötska miœta ’mäta,
värdera’).
U -b ry tn in g e n .
Under det att den äldre «-brytningen (som värkades av ett
i literaturspråken förlorat «) ljudlagsenligt inträdde under sent
urnord. tid så väl i kortstaviga som i långstaviga ord (t. ex. *méku
> is l. fsv. miok ’mycket’, *erdu> isl. fsv. iorþ ’
jord’), så inträdde
den yngre «-brytningen (som framkallades av ett alltjämt i de
fornnord. literaturspråken kvarstående « i ändeisen) väsentligen
enligt de för den yngre a-brytningen i de västnord. språken gäl-
lande reglerna.
Alltså bröts e genom yngre «-brytning till iu (io)
så väl i ord, som under urnord. tid icke förlorat något -n
efter ändelsevokalen «, t. ex. urnord. *eduran> isl. iofu rr ’vild-
svinsgalt’ fsv. luvur (personnamn); urnord. *Erund- isl. fsv.
Iorund(e)r — -
som ock i lå n g sta v ig a ord med «-förlust, t. ex. urnord. obl.
kasus *béllun> *bellu (till isl. bialla ’klocka’) :> isl. biollu; pret. pl.
*heldun> heldu > fsv . hioldo ’höllo’.
Däremot inträdde ingen «-brytning i k o rtsta v ig a ord med
«-förlust, t. ex. urnord. obl. kasus *berun > hem (till isl. bera
’björnhona’) > isl. beru; 3. pl. pres. ind. *erun ’äro’ ;> isl. eru
fsv. eeru.
I forngutniskan synes den yngre «-brytningen (liksom den
yngre a-brytningen) hava inträtt i sistnämnda ordgrupp, t. ex.
eru :> fgutn. ieru ’äro’.
Såsom Hesselman i sin skrift Yästnordiska studier I.
Om brytningen (Uppsala 1912) s. 6 nämner, har denna min
brytnings-teori ”rönt mycken anslutning från medforskare”,
och Hesselman uppräknar där lingvister, som anslutit sig
till densamma.
Själv anser Hesselman däremot min teori vara oriktig,
och han söker i den nämnda skriften ådagalägga detta.
Dessutom söker han genom en ny hypotes belysa en speciell
punkt i brytningsläran. Enligt honom skulle nämligen på
västnordiskt område (och i vissa svenska dialekter) den äldre
a-brytningen (i motsats till den äldre «-brytningen) ljudlags-
enligt hava uteblivit i kortstaviga ord (isl.fe t: fsv. fiœt ’fjät’).
Denna av H. framställda sats beträffande den äldre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
