- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Trettionde Bandet. Ny följd. Tjugosjätte Bandet. 1914 /
348

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

348 Kock: Brytningen i fno. språk.
kortstaviga *ekay och fnorska iak nyno. jêg etc. talar alltså
synnerligen kraftigt mot H:s hypotes.
Fnorska skial ’dokument’. Ordet förekommer med denna
betydelse i två fnorska diplom. I ett i Stavanger år 1387
utfärdat och i Dipl. norv. IV, nr 538 utgivet brev lietei
det : ”. . . þui han hœyrde þar J>a þeira prof ok skiai ok log-
mans oskurdh”, och i samma urkund läser man: ”Hefuir
firsagdar sira Styrmær nokwat prof ædr skiai. . . ” Ett i Vind-
aas år 1405 utfärdat, i Dipl. norv. I nr 605 publicerat
brev innehåller: ”. . . eftir ollu þi skiali ok profui sem . . .”
I nyisländskan är skjal n. (med pi. skjöl) ’dokument’ ett
vanligt ord (jmf. Bj. Haldorsen, Eir. Jónsson, Zoëga), och det
ingår i flera sammansättningar: skjala-hirda ’muniment-room’,
skjala-safn ’archives’ etc. Jag kan icke erkänna det vara
berättigat att, såsom Ilesselman gör, i det fnorska skial ’do-
kument’ se ett fsv. lån, och detta så mycket mindre, som
skial också i andra betydelser påvisats från västnord. om-
råde. I färöiskan användes skjal i uttrycket til skjals ’til
eftersyn, til skue, til syne’; jmf. Jakobsens ordbok, som sam-
manställer uttrycket med det nyssnämnda fnorska skial ’do-
kument’ 1
). Färöiskan brukar dessutom skial ’gräns’ i sam-
mansättningen markaskjah
Det nu avhandlade västnord. skial har uppstått ur *skela,
liksom fallet är med fsv. skial2
).
*) I en pergaments-kod. Add. 4895, 12:o i British Museum, hvilken en-
ligt Jón porkelsson d. y. i Ark. nf. IV, 207 är skriven 1400—1450, anträffas
uttrycket ”gef mik skial ok samuit”. På de av Jón fïorkelsson anförda
skälen är det m ö jlig t, att skial ’förnuft1 i d en n a urkund är en danism.
2
) Det är möjligt, att i v issa norska bygder det nynorska skjél
(med öppet é) ’skjel, billighed, rigtig delning; fyldest, fuld erstatning’
(jmf. Aasen under skil f.) utvecklats ur äldre skial; jmf. beträffande uttalet
med öppet e (e’), att fno. skiallr ’gjennemtrængende’ i vissa nyno. bygder
givit skell ’klar, gjennemsigtig’ med e’ (Ross’ Ordbok).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:26:38 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1914/0356.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free