Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kock: Brytningen i fno. språk. 357
Enligt H. s. 71 skall tähle ’tjäle’ i Yästgöta-målet (hos
Hof) ha fått ä på grund av den nära associationen med
grundordet, som i Västergötland enligt H. bör ha hetat *täl;
han jämför målets såhl ’Phoca’, säwerr ’trög’.
Detta motbevisas av följande:
Pronomenet ’
jag’ heter i äldre Västgöta-lagen iåk (iac,
iœk, icec). Ordet förekommer där icke mindre än 55 gånger.
Härmed harmonierar det, att enligt Hof Dialectus vestrogoth.
s. 159 ”jag” alltjämt i målet på hans tid hette jak (V a &
rustice jak, Sv. jag ego”).
Det vanliga fsv. skiœl ’gränsmärke’ heter i äldre Västg.-
lagen skiai (en gång), skyal (en gång) och ingår en gång i
marker skiah Någon annan form av dessa ord finnes icke
i lagen.
Urkunden har fiåt ’fjät’ 2 ggr (aldrig fæt, trots isl. fet)
och ingen annan form.
Vidare har urkunden fiærme (c farm er ’längre borta’)
en gång (och ingen annan form) och ingen obruten form av
ficer ’fjärran’1
).
Uppenbarligen har i Västergötland liksom i andra bygder
av Norden urnord. *eka med fortis ljudlagsenligt blivit till
iak, urnord. *skela till skial, urnord. *fera till fiar, urnord.
*feta till fiat. Men då kunna Yästgöta-målets ’Häl (som icke
påvisats), såhl, säwerr icke uppfattas på det av H. antagna
sättet. Ordet såhl hade för övrigt lång (ej kort) rotstavelse
under urnord. tid 2).
*) Se Pipping Äldre Västgötalagens ordskatt om de faktiska uppgif-
terna om denna skrift.
2) H. synes s. 72 mena, att ristningarna Jikn, þakn, þekn (motsva-
rande isl. þegn ’fri man’) på västgötska runstenar skulle visa (eller tala for),
att fornvästgötskan ljudlagsenligt saknar äldre a-brytning i kortstaviga ord.
— Huru litet emellertid dessa ristningar ådagalägga i dylikt avseende, fram-
går bland annat därav, att i fråga varande ord skrives þiængn med bryt-
ningsdiftong den enda gång, som ordet finnes i äldre Västgötalagen. — H.
anser s. 71, att också västg. säger ’seger’ (hos Hof), hvilken form finnes också
hos Dahlstiema och Rudeen och även ett par gånger (jmf. Söderwall) an-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
