Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kock: Brytningen i fno. språk. 363
fnorska en gång æ rfskinn) : iarv — färöiska stelkur ’stjälk*
(jmf. fgutn. stelkr nysv. dial, stålk : fsv. stiœlker) — isL
keptr (redan i den gamla Cod. 1812, 4:o) jämte kiaptr ’käft’ *)
— felmtr ’rädsla’ (jmf. felmsfullr och fialmsfullr ’förskräckt*
< *felmts-, *fialmts-fullr) — Även personnamnet Erpr : Iarpr
(jmf. adj. iarpr ’brun’, och att även annars adjektiv (Svartr
etc.) brukas som personnamn; enligt Lind dopnamn kallas
samme man dels Erpr, dels Ierpr).
Hit höra (trots H:s bestridande) också isl. selr ’Phoca*
(även färö. selur) och melr ’grusbanke’.
Isl. selr ’själhund’. Då ags. har seolh, fht. selah (a
är parasit-vokal), så måste ordet på urgermansk tid ha hetat
*selhaii. Detta är också den allmänt antagna åsikten; jmf.
t. ex. Schade Altdeutsches Wörterbuch2 (1872—1882), Bugge
i Ark. nf. II, 242, Kluge-Lutz English Etymology, Falk
och Torp Et. Wb., Torp hos Fick Yergl. Wb. II I3 s. 436,
och det kan icke finnas det minsta tvivel om att denna
uppfattning är den riktiga.
Det är (åtminstone för mig) mycket förvånande, att H.
— tydligen endast för att kunna uppföra selr såsom ett ur-
sprungligen k o rtstav ig t ord — vågar tillgripa en så djärv
hypotes som den, att det ags. seolh och det fht. selah skulle
vara en annan bildning än ett av honom konstruerat urnord.
*selan> Han synes nämligen mena, att h i ags. seolh fht.
selah skulle utgöra ett diminutivsuffix (= ie. -qo-: -go-), och
att detta suffix skulle saknas i det urnord. *selax. Nej,
uppenbarligen äro isl. selr ags. seolh fht. selah alldeles samma
bildning, och selr fsv. siæl sæl har på urnord. tid helt en-
kelt hetat *selhaR med lån g rotstavelse 2).
förhållanden, och då (såsom nämnt) dessutom fsv. har stiærter jämte stærterr
fda. stiært jämte stært, så vore det en ren godtycklighet att sk ilja dessa
e-(æ~) former från formerna med ia(iæ) C äldre e. Men detta bleve ju fallet,
om man ville se olika avljudsstadier i stertr och stjart.
*) Ordets äldre form kan dock ha varit *keiut- ;jmf. Falk och Torp Et.
Wb., Hesselman s, 35. [*) Även Pipping opponerar sig numera i Neuphil.
Mitteil. 1914 s. 142 mot H:s konstruktion av en urnord. form *sela R.]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
