Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
364 Kock: Brytningen i fno. språk.
Isl. m elr ’sandbanke, grusbanke’; jmf. den nysv. geolo-
giska termen m jäla ’sandig jordmån’ (H. s. 39). Den redan
av andra antagna germanska grundformen *melha- har fått
ytterligare bekräftelse genom det lappska låneordet m ielle
’steiles strandufer’. Dettas konsonantism visar nämligen en-
ligt Wiklund i Finnisch-ugrische Forschungen X II (1912)
s. 33, att det måste vara ett urnordiskt lån med Ih (icke
med l). Den av H. s. 39 uttalade meningen, att isl. m elr
skulle ha uppstått av urnord. *m elas kan därför icke vara
riktig *).
Emellertid tillägger H. — väl i medvetande om svag-
heten i sin bevisföring — s. 40:
”Ä v en om selr och melr skulle utgått från former med h, är det dock
möjligt, att de i fråga om brytningen behandlats som kortstaviga; vi veta
nämligen alls ingenting om det kronologiska förhållandet mellan brytning
och /í-förlust”.
Det är sannt, att det icke är bevisat, att i *selhajty
*melhan a förlorades tidigare än h} eftersom ord sådana som
*selhn (*sialhn), *melhn (*mialhn) icke förekomma i någon
runinskrift. Emellertid finnas moment, som tala för att ut-
vecklingen varit den, att i *selhan ack. *selha a-ljudet för-
lorades tidigare än h. B. Bugge yttrar med rätta i Norges
Indskrifter I s. 401, att ”flere sproglige kjendsgjærninger
vise, at spiranten h fandtes i norsk (og overhovedet i nor-
disk) endnu paa Gimsø-indskriftens tid”, dvs. c. 825 (enligt
Bugge). Han anför det i Orrmulum mötande fda. låneordet
fiohh (= isl. po) ’dock’, dessutom (de diskutabla) runformerna
ah (= isl. á) ’eger’ på Uppsala-yxan och fÀlAhAk på Björke-
torp-stenen. Yid tiden för inlånandet av þohh från Danmark
till England hade stamvokalen i *selhax ack. *selha förlorats.
Dessa ord (fiohh etc.) äro dock ej egentligen bevisande, eftersom
*) I en korrektur-not 8. 40 fäster H. själv uppmärksamheten på Wik-
lunds uppsats. Denna synes hava blivit H. bekant så sent, att han icke
kunde ändra sin framställning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
