Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kock: Brytningen i fno. språk. 367
inträda i de två kasus nom. ack. pl. *segln. Men då man
vid denna tid hade e i alla de andra sex kasus (sg. segl
etc., pl. gen. segla etc.), så vållade inflytandet från dem, att
vokalen kvarstod obruten vid w-förlusten i de två kasus
ifseglu >) segl. Efter ytterligare någon tid skulle den yngre
a- och w-brytningen inträda i gen. pl. segla, dat. pl. seglum.
Men även då hade sex kasus (nom. ack. sg. och pl. segl,
gen. sg. segls, dat. sg. segle) obrutet e, och dessa vållade, att
e kvarstod obrutet i de två kasus seglar seglum. — Dess-
utom hava i vissa ord special-faktorer spelat en roll; jmf.
Kock i Ark. nf. II, 49 noten.
När man i några långstaviga neutrala a-stammar har
en växling e : ia (t. ex. berg : biarg), så beror detta natur-
ligtvis därpå, att i vissa ord den ljudlagsenliga brytnin-
gen i nom. sg. etc. ifberga > biarg etc.) delvis genomfördes.
Den obrutna vokalen i de korts ta viga isl. neutrala
a-stammarna fet ’fjät’, e f ’tvivel’ förklaras på alldeles samma
sätt som den obrutna vokalen i segl etc. Yid den sent
urnord. böjningen sg. nom. ack. *feta, gen. *fetas, dat. *feter
pl. nom. ack. *fetu, gen. *feto yngre feta, dat. fetum för-
hindrades alltså den äldre a-brytningens inträdande i de tre
kasus nom. ack. sg. iffeta >) fet, gen. sg. iffetas >) fets
genom påvärkan från alla de Övriga fem kasus, som ljud-
lagsenligt (tills vidare) bibehöllo e (dat. fete, pl. *fetu, feta
etc.). Det är alltså alldeles icke mera anmärkningsvärt, att
obrutet e kvarstår i det kortstaviga fe t, än att det kvarstår
i de långstaviga segl etc.
Härtill komma emellertid ytterligare också vissa andra
moment, som bidragit till den obrutna vokalens seger i fet, ef.
Hvad fet beträffar följande:
1) Påvärkan av det etymologiskt samhöriga verbet feta
( c *fetan) ’finde vej’ etc., som saknar brytning på grund av
M-fbrlust.
2) Påvärkan av subst. *feti ’gångare’, som både i nom.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
