Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
308 Kock: Brytningen i fno. språk.
sg. och (på grund av «-förlust) i de oblika kasus saknar bryt-
ning; det ingår i M feti, léttfeti etc.
Det må ock nämnas, att dat. sg. (feti) av ordet fet ’fjät’
är på grund av dess betydelse en i fornspråket ganska van-
lig form; jmf. Fritzners och Söderwalls ordböcker. I dat.
feti kvarstod e ljudlagsenligt obrutet.
Isl. ef n. ’tvivel’. Enligt Hesselman s. 41 skall subst.
ef vara identiskt med partikeln ef ’om’. Denna etymologi,
som förfäktats även av andra, är utan tvivel oriktig. Det
är dock icke möjligt att skilja det isl. ef ’om’ från vare isl.
nefa nema ’om icke’ eller från got. ibai iba ’ob’, negerat
nibai niba. Samhörigheten av dessa sistnämnda ord har
också sedan länge varit insedd, och denna mening har fram-
hållits även av mig i Bidrag till svensk etymologi (Lund
1880) s. 16 ff. (52 ff.) och i Ark. III, 152 ff., där jag sär-
skilt sökte visa identiteten, resp. den väsentliga identiteten
av de fyra orden isl. e f nema, fsv. ww, num1 en åsikt, som
numera synes vara tämligen allmänt antagen. Jmf. om isl.
ef (nefa nema) :got ibai (nibai) t. ex. Falk och Torp Et.
Wb., Torp i Ficks Yergl. Wb. III4 s. 328. I förbigående
anmärker jag emellertid, att spörsmålet, huruvida ef ’tvivel’
och ef ’om’ etymologiskt äro samma ord eller ej, icke är av
väsentlig vikt för bedömmandet av den obrutna rotvokalen
i ef ’tvivel’.
Den obrutna rotvokalen i ef ’tvivel’ är, såsom nämnt,
till god del att förklara liksom den obrutna rotvokalen i de
långstaviga isl. segl ’segel’ etc. och i isl. fe t ’fjät’. Ordet ef
förekommer nämligen icke blott i sing, utan även i pluralis (jmf.
t. ex. IED). När vid förlusten av ändelsevokalen a i *eba *edas ’)
den äldre brytningen skulle hava inträtt, kvarstod rotstavel-
sens e genom inflytande från alla de andra kasus (dat. sg.
*) Om ordet under en ännu tidigare period havt formen *eiaå) sä ir
detta utan vikt för här föreliggande fråga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
