Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
372 Kock: Brytningen i fno. språk.
anförda faktorerna ej förhindra den ljudlagsenliga utveck-
lingen *pela > *pial (kjœl).
H. synes själv s. 40 f. anse, att övriga av honom an-
förda kortstaviga neutrala a-stammar hava för hans hypotes
ingen eller nästan ingen betydelse.
Han nämner s. 40 get n. ’gissning’, met ’värdering’, set
’ett slags sittplats’, men han tillägger, att de äro ”helt eller
delvis verbal-substantiv till geta, meta, sitia pl. setenn (jfr.
seta f., sethús = setuhús)”. Det är ju alldeles självklart, att
under sådana förhållanden e i get, met, set tillräckligt för-
klaras genom påvärkan av motsvarande verb (sitia hette före
«-omljudets inträdande på e *setia), och hvad set ’sittplats’
vidkommer dessutom från subst. seta ’sittplats’, sess ’sittplats’,
-seti i bepseti, håseti, landseti, vetrseti etc.
Att det obrutna e i de nämnda orden ej kan ha ens
den minsta beviskraft för H:s hypotes, blir så mycket säk-
rare, när man besinnar följande:
Met n. synes icke hava påvisats från mera än ett enda
ställe i betydelsen Värdering’, och på detta ställe brukas det
i uttrycket eptir . . . meti, alltså i dativus sg., där brytning
ljudlagsenligt skulle utebliva (jmf. Hertzbergs glossar).
Hvarken Fritzner2 eller IED. upptar betydelsen ’värdering’
för met från fornspråket. IED. anför ordet såsom neutr.
plu ralis i betydelsen ’the weights of scales’, och Fritzner2
har blott denna samma betydelse. Båda dessa ordböcker an-
föra exempel uteslutande på pluralis, men i nom. ack. pl.
skulle ju ordet både enligt H:s och min uppfattning ljudlags-
enligt heta *miot (icke met).
Ordet get ’gissning’ är ett i fornspråket sällsynt ord
(blott ett par exempel upptagas i lexika ; IED. synes över-
huvud icke känna ordet). Det har påvärkats, icke blott av
det vanliga verbet geta ’gissa’, utan även av det v an lig a
substantivet geta f. ’gissning’, som dessutom ingår i kompo-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
