Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
376 Kock: Brytningen i fno. språk.
(aldrig Venia eller dyl.). Isl. set ’ett slags sittplats’ ingår
väl i fsv. sæthus ’boningshus’ (liksom Fritzner2 synes mena,
att set är första kompositionsled i urnord. sethus, setstofa).
Här bör även yttras något om formerna siot, miot, *fiot
(ófiöt), eftersom H. s. 32 menar, att de skulle kraftigt tala
för hans hypotes. Han yttrar: ”Enligt alla källor heter det
i singularis genomgående set, fet, met, men i plur., jämte
set, fet, met, också och ej så alldeles sällan sigt, figt, migt.
Om dessa formers förekomst se de vanliga lexika och gram-
matikorna”.
En läsare av dessa ord får utan tvivel det intrycket,
att det skulle vara ett konstaterat faktum, att substantiven
set ’ett slags sittplats’, fet ’fjät’, met ’värdering’ i sing, alltid
skulle hava dessa former, men i plur. däremot icke sällan de
brutna formerna siot, fiot, miot med m otsvarande b ety -
delser.
Detta är emellertid ingalunda fallet, och mot denna H:s
framställning är synnerligen mycket att invända.
Ordet set 11. ’ett slags sittplats’ är ett även i prosa van-
ligt ord, och det heter i plur. alltid set (icke *siot). Siot
(som naturligtvis är besläktat, men icke identiskt med
set n.) åter förekommer uteslutande, eller åtminstone vä-
sentligen, blott i poesi, särskilt i den äldre Eddan; ordet
översättes av Fritzner2 dels ’bolig, bosted’, dels ’familie, siegt’,
av Gering i hans stora Eddaglossar med ’sitz, wohnsitz’ (och
dessutom med tvekan på grund av Hyndlulj. 40:4 med
’volk’). Tydligen betyder siot ’bostad’. Ehuru ordet även
anträffats en eller annan gång i pluralis, är det (jmf. Gerings
glossar) obetingat oftast belagt i singularis. Alltså hava
orden set och siot olika betydelser, och siot är en vanlig
sin g u la r-form. Säkerligen är den t. ex. av Unwerth i
Beitr. XX XYl ‘) s. 15 framställda (och redan av andra ut-
*) H. a. 32 noten uppgiver genom tryckfel XXXI.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
