Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
378 Kock: Brytningen i fno. språk.
n. pl. ’mål, passande mål’ med detta isl. miot, och sedan
har man (t. ex. Fritzner2) brukat fatta isl. miot från de två
anförda ställena såsom ntr. pl. Men den omständigheten,
att ags. meoto är ntr. pl., visar naturligtvis ingalunda, att
isl. miot med något liknande betydelse måste vara ntr. pl.
Det sällsynta isl. miot ’mål’ är utan tvivel fem. sg. (såsom
Egilsson och IED. mena), och det förhåller sig till verbet
meta liksom isl. giof ’gåva’ till gefa, biorg ’hjälp’ till
biarga etc. För denna senare uppfattning talar, att det
neutrala ordet met pl. ’skaalvægtslod’ (icke *miot) saknar
brytning.
En helt annan förklaring av isl. miot än den av H. för-
ordade har föreslagits av Noreen Aisl. gr.3 § 309, 2; han
menar, att miot ’mass’ (jmf. got. mitaps ’mass’, isl. miotupr
’zumesser, Schicksal’) har uppstått ur *metu *metuð genom
å-förlust, och i så fall hör *metu naturligtvis icke omedelbart
tillsamman med en neutral a-stam *meta. — Även den möj-
ligheten finnes, att det ytterst sällsynta poetiska miot är lån
från ags. meoto.
Ordet *met n. ’värdering’ (med dat. meti) har fått
(eller bibehållit) e genom inflytande av meta ’värdera’, men
sambandet mellan verbet och det urnord. *metu f. ’mått,
mål’ var lösare; därför bröts *metu till miot (både H. och
jag antaga ju äldre w-brytning i kortstaviga ord).
Det finnes alltså flera sätt att uppfatta det ytterst säll-
synta poetiska miot. Säkerligen är det ett femininum och för-
håller sig till meta som giof till gefa etc.
Något simplex *fiot ’fjät’ finnes icke. Blott på ett enda
ställe i fornspråket anträffas ofiöt, nämligen i Grágás I, 217
r. 7: ”Enn ef lögsogo madr gørir þav ofiöt nokor er meire
lutr manna vill kalla þings af glöpon . . .” Ordet översättes
av IED. med ’”unfits”, boils, blunders’, av Fritzner* med ’util-
børligheder’. Bj. Haldorsen tolkar ófjöt (tydligen med tanke
på det citerade stället) ’nefas, uret, ugudelighed’, men dess-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
