Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kock: Brytningen i fno. språk. 379
utom kan ordet enligt honom hava betydelsen ’incitæ; item
malum fatum, knibe, ond skjæbne’. Även Eiríkur Jónsson
översätter úfiöt med ’ond skjebne, ulykke’. Dessutom har Bj.
Haldorsen simplex fiöt 1) impedimentum, forfang, hindring
2) fatum, skjæbne. Gudm. Andreæ (1683) upptar s. 68 sp. 2:
1
1
Fæt n. g. fas, fatum, Øfiæt, nefas, nefandum” och s. 188
sp. 1: vOfæt nefas, nefandum”. Såsom H. s. 32 noten 2
nämner, är Øfiæt = ofiet med nyisl. utveckling io> iey och
då skriften har många tryckfel, kunna fœ t ofœt vara tryck-
fel för fiæt ofiæty hvilket även synes vara H:s mening beträf-
fande fæt (ib.). Däremot skriver Gudm. Andreæ fet ’pes’,
feta ’gradi’ med e (ej med ci) *).
Då ófiot är ett ånag Åey. i fornspråket, då något sim-
plex. *fiot ’steg’ där ej finnes, men nyisländska ordböcker
Upptaga ej blott ófiöt, utan också simplex fiöt, så måste uppen-
barligen hvarje försök till ordets belysning taga hänsyn även
till nyisl. fiöt.
I fall fornisl. ófiot — såsom H. vill — egentligen skulle
betyda ’o-fjät’, ’felsteg’, så borde naturligtvis simplex fiot (fiöt)
betyda ’fjät’. Men någon dylik betydelse har icke fiöt Härav
följer, att ófiot icke kan vara sammansatt med det negativa
ö- och ett icke påvisat isl. *fiot pl. i betydelsen ’fjät’.
För mitt ändamål skulle denna kritik av H:s uppfatt-
ning kunna vara tillräcklig, då det för a-brytningen för övrigt
kan vara likgiltigt, huru öfiot etymologiskt bör förklaras. Jag
tillägger dock följande:
Yid belysning av fiöt :ófiöt bör man tydligen utgå från
simplex fiöt. Detta betyder, såsom nämnt, ’impedimentum,
forfang, hinder, skjæbne’. Men i själva värket har komposi-
*) I fall åter fœt ofœt hos Gudm. Andreæ skulle angiva ett uttal fet
ófet med obrutet e, så kan detta förklaras liksom t. ex. isl. segl (s. 367).
Eftersom äldre brytning uteblir i semifortis-stavelse (Kock Ark. nf. II, 50
noten), så skulle brytning d e s s u t o m ljudlagsenligt utebli i ófet, som sedan
kunnat påvärka det delvis synonyma fet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
