Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kock: Brytningen i £nö. språk. 381
av det ovan anförda framgår, att formerna siot, miot} *fiot
alldeles sakna den beviskraft för brytningsfrågan, som H.
vill tillmäta dem. De hava för «-brytningen alldeles ingen
betydelse. Orden hava naturligtvis «-brytning, men att äldre
«-brytning inträder även i kortstaviga ord, därom äro vi ju
alla ense.
Slutligen anför H. s. 41—43 ett par kortstaviga adjek-
tiv såsom stöd för sin hypotes.
Han synes dock icke själv anse orden metr ’nogräk-
nande’ eller stårfetr ’som tar stora steg’ hava någon be-
viskraft.
Ordet metr är ytterst sällsynt. IED. upptar det ej.
Fritzner2 anför det blott från ett enda ställe i en ung
handskrift, och jag har ej funnit det i nyisl. ordböcker. Såsom
H. nämner, är det ej något gammalt ord, utan en nordisk
nybildning, och det finnes ej minsta tvivel om att ån. Åsy.
metr helt enkelt bildats till verbet meta, hvilket även synes
vara H:s mening. —
Ej häller stórfetr har påvisats mera än en enda gång
(Leifar s. 28 r. 1). Det är naturligtvis en nybildning till
fet ’steg’ (feta ’to step’), hvilket även H. s. 43 anser. Detta
är så mycket vissare, som isländskan har också stårfetapr
med samma betydelse som stårfetr, men ej häller stórfetapr
har brytning, ehuru andra stavelsens « k v a rs tå r. Till ytter-
mera visso må det nämnas, att även om stårfetr hade varit
ett urgammalt ord (ej en nybildning), det ljudlagsenligt just
skulle sakna brytning, efter som den äldre brytningen ljud-
lagsenligt uteblir i sienare kompositions-led med semifortis
(Kock i Ark. nf. II, 50 noten), hvilket även H. antar.
Alltså komma metr, storfetr icke alls med i räkningen.
Något fvästnord. *sefr finnes icke, men H. s. 42 menar,
att man havt ett dylikt ord, som legat till grund för ny-
norska seveleg ’spagfærdig, lempelig, mild’ samt för det isl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
