Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Olson: Urg. hw i nord. språk. 9
stora olikheten mellan sing. *áfall och pl. *ålar} så kan
härtill svaras, att i så fall ett Överförande av ljudförbindelsen
a f till plur. (alltså ett isl. *áfall, pl. *åflar) varit minst
lika naturligt som den motsatta vägen.
Urg. *láhwaz ’Zupitza Die germ. gutt. 65, 133 f., Fick
Yergl. wb.4 3: 357, Falk o. Torp Et. wb. 1: 614) *) > urn.
*lahwaR > *lahan fsv. lär, isl. lær ”lår”. En utveck-
ling med bortfall av h tidigare än av w skulle gett: *lah-
waR > *lâwaR > *lçr och (enligt Noreen Aisl. gram.3 § 74.
2) > *lör, i fisl. i varje fall genom Æ-omljud *lør. — Emel-
lertid må det anmärkas, att andra, t. ex. Bechtel Die hauptprobl.
243, Noreen Urg. lautl. 132, LidénBezz. Beitr. 21: 94, Stud.
zur altind. u. vergl. sprachgesch. 66, Indog. Forsch. 19: 365 ff.>
utgå från grundformer (*lahaz, lahiz osv.) utan labialisering.
Urg. Hihwan (Zupitza Die germ. gutt. s. 65, Fick Yergl.
wb.4 3: 367 osv.) > urn. *lïhwanz> *lëhwan (:> *lêha) > *lêa
> isl. ÿà, fsv. lea ”låna”. Yerbet böjes ursprungligen starkt
(got. leihvan, láihv, laihvum, laihvans osv.), men har i de
nord. språken fått svag böjning (prêt. fisl. /éfø, fsv. læpe).
Under förutsättning, att i förbindelsen hw w-et bortfallit ti-
digare än Å-et, äro detta nordiska verbs alla former un-
dantagandes pres. ind. sg. (*UhwÍR > *IíM r > *lir *)) fullt
ljudlagsenliga, vare sig den svaga böjningen förskriver sig
från tiden före eller efter de ljudprocesser, varigenom såväl
h som w slutligen förstummades. Den motsatta utvecklingen
av hw skulle däremot gett: inf. *lëhwan > *lëwa{n) > isl.
under förutsättning av stark böjning pres. ind. sing.
*lihwÍR > *Ií w í r > H ï w r > * l ÿ r , 1 plur. Hihwum >
■lïwum
> *lïum > Hjôm, 2 plur. Hîhwip > Hlwip > isl. *lífið2\ 3 plur.
’) Pipping Xen. Liden. s. 142 ansätter Háhwie — för att i överens-
stämmelse med sin teori kunna förklara iø-bortfallet. Emellertid inser man
ej, hur man med denna utgångspunkt Bkall kunna förklara fsv. lär utan
omljud, i all synnerhet om man som P. antar i-omljud även efter kort rot-
stavelse. Isl. lær har naturligtvis, som allmänt antages, æ genom i2 omljud.
a) Om uteblivande av överg. l > ë framför h, då följande stavelse inne-
håller i el. u, se Lindgren Sv. landsm. XII. 1: 155 ff. samt not 1 s. 8 cit. litt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
