- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Trettioförsta Bandet. Ny följd. Tjugosjunde Bandet. 1915 /
11

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Olson: Urg. hw i nord. språk. 11
ingenting byggas. Men om den verkligen representerar ett
annat uttal än nä-, förefaller det otroligt, att akcenten i
dylika sammansättningar skulle ha legat så övervägande på
senare ledet, att endast detta obetydliga spår av en motsatt
akcentuering skulle föreligga. Om nó- är en från nå- skild
form, torde den därför böra förklaras på annat sätt. Jag
erinrar om, att i fvästnord. flera sammansättningar finnas,
vilkas senare led börjar med w, och av vilka helt visst en
och annan kan vara mycket gammal *). I en sådan sam-
mansättning som t. ex. (urnord. *nähwawisti >) isl. nåvist
kan ä ha omljutts till q> ö på grund av senare ledets w
(i förening med nasalen), och från dylika former kan no-
sporadiskt ha spritt sig även till andra sammansättningar,
under det i allm änhet omvänt nó- även i sammansättningar,
vilkas senare led börjar med w, ersatts av det vanligare, i
andra sammansättningar ljudlagsenliga nå-. Att utveck-
lingen varit denna eller att i varje fall nå- är den även i
starktonig ställning ljudlagsenliga utvecklingen av urn. *nähwa-1
styrkes i hög grad av de närmast följande formerna 2).
Urg. *mhwö2 kompar. (jfr fsax. och fht. mhör) > urn.
*nähwäR (> *nähaR) ;> *nä(a)R > fsv. när adv. och konj. ”när”,
sv. dial, når, da. naar, nor. dial, naar. Jfr Noreen Altschw.
gram. § 471, anm. 5. Som frågeord måste formen ha varit ur-
sprungligen betonad, och den ljudlagsenliga utvecklingen hade
i detta fall med motsatt behandling av förbindelsen hw varit :
*) Jfr t. ex. överensstämmelsen mellan isl. nåvist o. fht. näh-wist.
*) Någon instans emot den antagna utvecklingen av ljudförbindelsen
*nähw- utgöra naturligtvis icke isl. nó(u)ngr vid sidan av nåungr och nónd
f. jämte nånd, I båda beror å på w-omljud (jämte inverkan av nasalen),
Växlingen nánd :nónd förklaras ur olika suffix *nahwandi (jfr Tamm Forn-
nord. fem. på -ti och -ipa s. 8, Fick Vergl. wb.4 3: 290): *nähwundi (Hell-
quist Arkiv 7: 20). — U-omljud föreligger naturligtvis också i sådana former
som nóþom, ncoþo, nþþo, prêt, av ná v., ngnosto superlat. av náinn, nolgoþosc
prêt, av nälgask (Larsson Ordförrådet). Genom inflytande från dylika for-
mer har o, ó inkommit även i andra former av sistnämnda verb: nólgasc,
nólgaþesc o. d. (ex. hos Larsson, Wadstein Fnor. hom. ljudl. s. 73).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:26:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1915/0019.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free