- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Trettioförsta Bandet. Ny följd. Tjugosjunde Bandet. 1915 /
13

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Olson: Urg. hw i nord. språk. 13
Urg. *séhwan (Zupitza Die germ. gutt. s. 68, Fick
Vergl. wb.4 3: 425, Kluge Et. wb.7 s. 422, Falk o. Torp
Et. wb. 2: 953 osv.) > urn. *sehwan (> *sehan) > *sea > isl.
sjá, fsv. sea v. ; pres. ind. sing. *sehwin > (*sehiR >) *sêiR >
isl. sêr etc.l), 1 plur. *sehwum (> *sehum) > *sêum > *sjóm
(isl. analog, sjám), 2 plur. *sehwip (> *sehip) > *seip > isl.
séfy 3 plur. *sehwa > (*$efø :>) *sëa > isl. sjà] prêt. sing. *sahw
(> > *55, pret. plur. *sähwum > (sähum :>) *säum > isl.
sern; perf. part. *sehwanaR (> *sehanR) >
>*sëinn > isl. sérøw.
Under förutsättning av den här postulerade utvecklingen av
hw äro alla verbets former ljudlagsenliga. En motsatt be-
handling av hw skulle endast i 1 plur. pres. ind. samt i
pret. ge samma resultat. Man skulle däremot få: inf. *seh-
wan > *séwa(n) > *sé/a, pres. ind. sing. *sehwÍR > *sëWR ;>
*sjór 2), 2 plur. *sehwip > *sêwip > *séfiiïy 3 plur. *sehwa >
*sëwa > *sé/a, perf. part. *sehwana,R > *sêvjanR ;> *sêfinn osv.
Det är otroligt, att alla dessa ljudlagsenliga former spårlöst för-
svunnit på grund av en — f. ö. delvis ganska svårbegriplig
— utjämning från de förra, vilka äro fåtaligare och, så vitt man
kan döma, ingalunda mera använda i språket än dessa. — Från
Pippings antagande, att w fallit framför sedermera synko-
perat «, varigenom även pres. ind. (*sehwiR > *sëwiR >
*seÍR;>) sér bleve ljudlagsenligt, bortser jag här som eljest
(jfr ovan s. 2, 10, 12). Om Pipping har rätt i att w
tidigt förlorats framför nasalerad ändelsevokal, skulle där-
emot de i så fall ljudlagsenliga inf. (*sehwan > *séwan >)
*sea och perf. part. (*sehwanaR ;> *séwanR >) *seinn naturligt-
vis givit stöd åt ombildningen av de övriga formerna. Även
med^, inberäknande av dessa former såsom ljudlagsenliga
synes det mig dock svårt att förstå, att alla spår av de
på annat sätt utvecklade formerna försvunnit.
1) Strängt ljudlagsenligt väl *sihiR>*sïR(se t.ex. Kock Sv. ljudhist. 1:88).
a) Eörande överg. ëw > iö se Kock Arkiv 17: 355 ff., Friesen Till den
nord. språkhist. 1: 80 ff.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:26:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1915/0021.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free