Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Olson: Urg. hw i nord, sprâk. 17
emellertid då uppkasta den frågan: har det ifrågavarande
ordet i sin byggnad eller historia någonting, som kan för-
klara den avvikande behandlingen av hw i detta fall?
Inför en så ställd fråga har man, såvitt jag kan finna,
endast de två möjligheter att välja emellan, som redan fram-
ställts av Kock Arkiv 17: 362 noten.
Enligt den ena av dessa möjligheter hade man att taga
fasta på den omständigheten att i *ehwa,R föreligger ieur.
kw (jfr t. ex. Zupitza Die germ. gutt. s. 62, Streitberg Urg.
gram. s. 112, Fick Yergl. wb.4 3: 23 m. fl.), under det att
exempelvis *sehwan går tillbaka till en form med ieur. q“’)-
Att skillnaden mellan hw < ieur. kw och hw <c ieur. qw på
nordisk botten skulle ha levat kvar till relativt sen tid, är
emellertid redan i och för sig föga sannolikt, då denna
skillnad på ett tidigt språkstadium upphäfts såväl i de väst-
germ. som i det got. språket (jfr Noreen Urg. lautl. 143,
Streitberg Indog. forsch. 14: 495 ff., Urg. gram. s. 110).
Men härtill kommer ytterligare följande. Ursprunget till
den urgerm. förbindelsen hw är i flera fall oviss. Bland
ovan behandlade ord, som på nordisk botten visa samma
utveckling som *sehwan, befinna sig emellertid icke blott ord,
som med säkerhet eller sannolikhet kunna föras tillbaka på
ieur. qw: *lhwa-, [*laliwaz^\ Hlhwan, *hwehwla, utan även
ett par, som med största sannolikhet leda sitt ursprung från
former med ieur. kw: *ahwala- 2), *nëhwa, *nëhwiz1 *nëhwën
och dithörande 3). På en form med ieur. kw går också det
*) Detta oberoende av, om ordet med t. ex. Wiedemann Indog. forsch.
1: 250, Zupitza Die germ. gutt. s. 68, Walde Lat. et. wb.2 s. 387 föres till-
samman med lat. inseque, grek. ëvvene osv. eller med Aufrecht Kuhns
Zeitschr. 1: 352, Falk o. Torp Et. wb. 2: 953, Kluge Et. wb.7 422, Feist Et.
wb. der got. spr. 220 och andra till lat. sequere "följa*.
J) Se ovan s. 8 cit. litt, samt Walde Lat. et, wb.1, under acer.
3) Jfr sammanställningarna hos Curtius Grundr. der griech. etym.s 30S,
Fick Vergl. wb.4 1: 93, 501, 2: 31 ff., 3: 289 ff., Kluge Et. wb.7 s. 326 m. fl.
En rot *nëqw (Zupitza Die germ. gutt. s. 66 f.), vilar väl heit och hallet på
sammanställningen med lit. nókti "einholen”, "erreichen”, "reifen”, lett. näkt
ARKIV F O R N O R D ISK rH.OI.GOI X X X I, NY FÖLJD X X V tt, 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
