Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
22 Olson: Urg. hw i nord. språk.
h mellan r och w. Slutsatsens säkerhet förringas emellertid
därav, att motsvarande feng. ord synes uppvisa den Yerner-
ska växlingen: earwe c *ar(s)wö jämte earh < *arhwö (No-
reen Urgerm. lautl. 180). Härigenom uppstår möjligheten
att även härleda det nordiska ordet ur ett *ar($)wö.
Urg. *ferhwa- (Zupitza Die germ. gutt. s. 63, Fick
Yergl. wb.4 3: 234 osv.) > isl. fjçr n., dat. fjçrvi. Ordet
vittnar om förlust av h före w-et. Något skäl att här
antaga någon annan grundform än den med rhw känner
jag icke.
Samma behandling av rh w som föregående ord an-
tyder urg. * ferh w iö z > isl. f y r v a r ”män” (med utvecklingen
*ferhw iöR > *firwöR > f y r w a r ) . Svårare är emellertid att
förklara det vid sidan av f y r v a r förekommande isl. f ir a r
med samma bet. Pipping, som antager tidigt w-bortfall
framför sedermera synkoperat i, menar Xen. Liden. s. 142,
att pl. *firhwiöR ljudlagsenligt givit *firhiöR > *firiöR > fira r.
Av sing. *firhw iaR har däremot uppstått *firwiR > * fy ru ir,
som så genom utjämning givit även plur. f y r u a r . Frånsett
att det är högst ovisst, om någon sing, av detta ord någon-
sin funnits — ordet föreligger överallt i de germ, språken
endast i plur. (feng. f i r a s , fsax. dat. pl. firih u n , fht. dat.
pl. firah u n ) — och frånsett att det postulerade ^-bortfallet
utan allt tvivel är ett oriktigt antagande, omöjliggöres Pip-
pings förklaring därav, att ett urn. *firhiöR icke skulle gett
f ir a r , utan *firjar. Jfr näml. isl. se lja f. < *salh iön (Fick Yergl.
wb.4 3: 436) och fsv. sn œ ria v. < * sn a rh ia n (jfr Falk o.
Torp Et. wb., under sn a re), vilka visa att h här bortfallit
tidigare än i-et, och att detta sedan efter den korta rotsta-
velsen blivit konsonantiskt. — Med samma svårighet labo-
rerar, så vitt jag kan se, även den mening, som för fira r
tillbaka till urg. *firhiö’z med redan urgerm. förlust av w
framför i-e t (t. ex. Noreen Urg. lautl. 15, 180, Zupitza Die
germ. gutt. s. 64). Dessutom tvingas man med denna upp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
