- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Trettioförsta Bandet. Ny följd. Tjugosjunde Bandet. 1915 /
131

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Olson: Förlust av w. 131
0
Återstår som stöd för P:s teori fvn. dengja, fsv. dœngia1
fnor. och fsv. prœngia (isl. prøngva) samt fnor. œngia (isl.
øngva). Att den närmaste grundformen för det första av
dessa ord är ett urnord. *dangwian, är emellertid ingalunda
avgjort. Att, såsom allmänt antages, verbet är att betrakta
som kausativum till ett *dingwan (fsv. diunga) — jfr t. ex.
Tamm Et. ordb., Falk o. Torp Et. wb. — är nog riktigt.
Men med Leffler Om F-omlj. s. 67 tror jag — och jag
styrkes häri av besläktade ord såsom sv. dingla, nor. dial.
dingla, sv. dangla, nor. dial, dangla o. a. —, att labialise-
ringen i *dingwan är av ungt datum, föranledd av analogi-
påverkan från *singvan, *slingvan, *pringvan etc. Att labiali-
seringen under sådana omständigheter ej nödvändigt behövt
tillkomma även kausativet, inses lätt. I själva verket menar
jag, att det med utgångspunkt från ett *dangwian vore så
påfallande att finna detta representerat på ett helt annat
sätt i isl. än de alldeles lika byggda *slangwian, *prang-
wian, *angwian (isl. sløngva, prøngva, øngva), att denna om-
ständighet bör, om möjlighet till annan uppfattning gives,
förbjuda tanken på att ansätta grundformen *dangwian.
1 växlingen isl. prøngva : fnor. prængia, isl. øngva : fnor.
œngia representera de isl. formerna utan tvivel den ljudlags-
enliga utvecklingen av *prangwian, resp. *angwian. Fnor.
prœngia och œngia kunna emellertid — utan att P:s teori
behöver tillgripas — finna sin förklaring såsom sido- eller
ombildningar med anslutning till former av adjektivstam-
marna prang- och ang- utan tø-omljud. Att sådana stammar
funnits i fnor., göres i hög grad sannolikt av nynor. dial.
trang f. ”bergpass”, jämte trang adj. i ortnamn (jfr Aasen
samt Norske gaardn. 2: 253, 5: 400, 16: 287), trangje id.
(Aasen), adj. komp. trengre, superi, trengst (Aasen), resp.
docenten Hesselman i diskussionen anmärkte, att de nor. slengja etc. vore
analogibildningar. Huruvida detaljerna i hans framställning gingo i samma
riktning som min utredning ovan, minnes jag icke.
ARKIV FOR NORDISK FILOLOGI XXXI, NT FÖ L/D XXVII. 10

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:26:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1915/0139.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free