Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
134 Olson: Förlust av to.
sats) > *hria ;> hrjå, samt det tillhörande subst fyn. (h)rjå f.,
enligt P. ur *hriwwiön > *hriwa och med analogisk w-förlust
genom påverkan av obl. kasus > hrjå. Samma ord som hrjå
y. är enligt P. det fvn. hryggva ”bedröva”. Dess bevarade
ww •>ggw härrör dels från former, i vilka ww även enligt P.
skulle ljudlagsenligt kvarstå, t. ex. pres. ind. sing. *hrigg-
w ir :> hryggvir, dels från adj. hryggr. Denna identifiering
av hrjå och hryggva är emellertid rent godtycklig, då betydel-
serna hos de resp. verben på intet sätt peka på samhörighet
dem emellan *). Dessutom är grundformen för hryggva utan
tvivel ett stark t verb *hreuwan (jfr Lindroth Arkiv 24: 352
och där cit. litt.), och det svaga *hriuwian — man skulle väl
väntat *hrauwian i enlighet med andra kausativers avljudssta-
dium — blir därför en konstruktion ad hoc utan varje beviskraft.
Gentemot dessa som synes mycket tvivelaktiga exempel
på ”bortfall av wv i förbindelsen ivw stå nu en hel mängd
fall, i vilka ww synes ha även framför ett sedermera syn-
koperat i på normalt sätt utvecklat sig till ggw. Alla dessa
måste naturligtvis av Pipping förklaras som resultat av ana-
logiska ingrepp i den ljudlagsenliga utvecklingen. I en del
fall kan en dylik förklaring i och för sig vara naturlig nog.
Det är således intet att invända mot att förklara bygft f.
( c Hiwwipö) genom påverkan av hyggva v., hrygð f. (< *hriw -
wipo) genom påverkan av hryggr adj., trygfSar f. pl. (< *triw-
wipöR) och tryggvar f. pl. (< H riw w iöR ) genom inverkan från
adj. tryggr. Ej heller är det orimligt att antaga, att i en w
-
stamsböjning av adj. ack. *glawwian, *knawwian, *snawwian
etc. kunnat bibehålla sitt ww > ggw genom anslutning till
kasus med ändelsevokaler, framför vilka även enligt P. ww
*) Pipping översätter visserligen hrjå med "quälen", men denna bet.,
som tillhör först nyisl., är tydligen sekundärt utvecklad och f. ö. icke heller
den identisk med "bedröva”, som tillkommer hryggva. — Det är måhända
ovisst, huruvida hrjå eller rjå är den ursprungliga formen (den senare synes
vara vanligast i fisl.). Jfr Persson Wurzelerw. 92, 287, Bugge i Norske
vid. selsk. Skr. 1901, nr 4, s. 14.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
